Riksbanken gjorde inga större förändringar i samband med sitt penningpoltiska besked på onsdagsmorgonen. Trots att banken konstarerar att humöret bland både hushåll och företag dämpats i Sverige, och konjunkturutvecklingen i såväl Sverige som i omvärlden gått in i en fas med lägre tillväxt, görs bedömningen att konjunkturen är fortsatt stark. Tillväxtprognosen för 2019 skruvas ändå nere från 1,5 till 1,3 procent och den för 2020 från 2,0 till 1,9 procent.
Riksbanksdirektionen håller därför fast vid att en ny räntehöjning blir aktuell under senare delen av 2019 och att räntan därefter kommer att höjas i långsam takt med två räntehöjningar om 0,25 procentenheter per år. Det är samma bedömning som banken gjorde i samband med decembermötet, då räntan höjdes med 0,25 procentenheter.
Dessutom avser banken att fortsätta att återinvestera förfall och kupongbetalningar på den omfattande statsobligationsportföljen.
Brasklappen som direktionen lämnar är att räntehöjningarna endast sker under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna står sig.
Det är väl främst här man kan ifrågasätta bankens bedömning. Osäkerheten kring den framtida konjunkturutvecklingen är osedvanlig stor och hoppet står främst till att konjunkturindikatorerna i Sverige och i EMU-området börjar stabiliseras. Där är vi inte än.
Dessutom kommer inflationen, enligt Riksbankens egna prognoser, att åter sjunka under inflationsmålet på 2,0 procent framåt sommaren och ligga kvar en bit under målet i stort sett hela 2020, om än med ganska liten marginal. Skulle dessutom konjunkturen fortsätta att vika ner håller vi det därför som osannolikt att banken orkar genomföra en räntehöjning under andra halvåret. Det skulle i så fall betyda en rejäl omsvängning i Riksbankens penningpolitiska strategi.
En nyhet i samband med det penningpolitiska beslutet är att mandat för Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick att snabbt intervenera på valutamarknaden inte förlängs. Det var ett mandat som infördes i januari 2016 i syftet att stävja en allt för snabba kronförstärkning. Inte att förvåna känns den typen av åtgärder inte särskilt aktuella för tillfället.
Att det mandatet togs bort är ändå ett stark bidragande skäl till att kronan har stärkts efter det penningpolitiska beskedet. Mot euron har kronan gått från 10,50 till 10,43 kronor per euro kort efter att beslutet publicerats. Viktigt att påminnas om är att den kronförstärkningen kommer efter att kronan tappa rejält i inledningen av 2019. Vid årsskiftet kostade en euro kring 10,15 kronor.
Sammantaget var ändå onsdagens penningpolitiska besked i stort sett som väntat. För Riksbanken gäller det nu att hålla tummarna för att deras konjunkturbedömning håller. Det är långtifrån säkert
