På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Centralbanker och ETF:er tankar guld

Fondkommentar Att diversifiera med guld i portföljen har blivit allt vanligare hos både institutioner och privatinvesterare, vilket drivit på efterfrågan. Och trenden fortsatte, börshandlade fonder köpte fysiskt guld för fjärde månaden i rad.

Under januari passade börshandlade fonder och liknande produkter på att köpa 72 ton guld för motsvarande 28 miljarder kronor. Det gör att de totala guldinnehaven i börshandlade produkter nu nått den högsta nivå sedan mars 2013. Det visar statistik från World Gold Council.

Det är tydligt att guld blivit allt populärare och vanligare i många investeringsportföljer. Efterfrågan på guldinvesteringar har haft en tillväxt på hela 15 procent per år sedan 2001.

Under perioden har vi sett en kraftigt växande medelklass i Asien som har stor aptit på guld. Och inte minsta finns det flera nya finansiella guldprodukter som nått finansmarknaden. Bland de mest populära är fysiskt guldbackade ETF:er.

SPDR Gold Trust är idag världens största guldbackade ETF, fonden såg dagens ljus i slutet på 2004. Idag förvaltar fonden guldtackor för drygt 300 miljarder kronor, guldtackor som fysiskt förvaras i London.

Guldet har traditionellt låg korrelation med aktier och obligationer, och har därför fått en given plats i en väldiversifierad portfölj. Som en strategisk tillgång har guld historiskt sett förbättrat den riskjusterade avkastningen i portföljer. Guld har levererat avkastning till portföljer i tider av marknadsstress.

Hos de stora institutionella investerarna hamnar guldinvesteringen oftast i alternativa tillgångsslaget. Där samsas guld och andra ädelmetaller med realtillgångars som skog och infrastruktur, absolut avkastande hedgefonder och PE-fonder med onoterade innehav.

Alternativa tillgångar har vuxit i betydelse på bekostnad från traditionella tillgångar som aktier och obligationer. Enligt statistik från IMF har andelen alternativa tillgångar bland globala pensionsfonder ökat från 15 procent 2007 till en fjärdedel 2017. De amerikanska pensionsfonderna har gått steget längre där väger de alternativa tillgångarna hela 30 procent.

Den så kallade Yale-modellen anses av många vara en föregångare och fungerat som inspiration till många långsiktiga institutionella förvaltare, när det gäller diversifiering till alternativa tillgångsslag där guldet hör hemma.

Modellen bygger på att investerare ska sprida riskerna mellan upp till sju olika tillgångsslag, där alternativa tillgångsslag fick en betydligt större andel än traditionella portföljer - upp till 70 procents vikt - vilket skapade en portfölj med lägre risktagande.

Yale-modellen såg dagens ljus i mitten på 1980-talet och utvecklades av David Swensen och Dean Takashi. Modellen utvecklades för att förvalta Yale-universitetets forskningsstiftelse, under namnet Yale Endowment. Och framgången har varit tydlig. I genomsnitt har stiftelsen avkastat 13 procent per år. Till en hög riskjusterad avkastning.

David Swensen

Det förvaltade kapitalet har ökat från en miljard dollar till över 23 miljarder dollar. Och då ska man ha i bakhuvudet att stiftelsen årligen delar ut ett stort kapital till Yale universitet. Totalt står Yale Endowment för cirka 40 procent av Yale universitetets budget.

Yale Endowments framgångsrika avkastning har säkerligen varit en inspirationskälla som gjort att guldet fått en större acceptans hos institutionella investerare.

Men det är inte bara Institutionella- och privatinvesterare som gillar guldet. Enligt World Gold Council och IMF köpte centralbankerna mer guld än någonsin under 2018. Det var de största centralbanksköpen på nästan 50 år. Senast vi såg så stora nettoköp från centralbankerna var 1971 när USA lämnade guldmyntfoten och Bretton Woodssystemet.

Bretton Woods i New Hampshire har riktigt bra skidbackar men lite för få svarta pister. Men där finns också Mount Washington Hotel där Bretton Woodssystemet för fasta valutor förhandlades fram i juli 1944.

Även här verkar centralbankerna resonera som investerarna i allmänhet att det handlar om diversifiering. Och då handlar det om att diversifiera bort viss risk i amerikansk dollar som är den vanligast reservvalutan att investera i, och sannolikt minska exponeringen mot amerikanska räntepapper vid en ränteuppgång.

Främst var det centralbanker på tillväxtmarknader som köpte guld. Den ryska centralbanken var klart störst nettoköpare av guld. Men även Turkiet och Kazakstan har köpt mycket guld och minskade på andra amerikanska tillgångar.

Den ryska centralbanken köpte hela 274 ton och ska delvis ha finansierats med försäljning av amerikanska räntepapper. Totalt omfattar den ryska guldreserven nu 2 066 ton och utgör 18 procent av den totala valutareserven.

Värt att notera att både den tyska och den amerikanska valutareserven består till betydligt större andel av guld än den ryska.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -

Utländska aktier

Utlandska-Aktier

Det är lätt att köpa utländska aktier. Här finns ett urval av Placeras utlandsanalyser.