Februari förknippas ofta med förkylningar, influensa och andra sjukdomar. Faktum är att influensaaktiviteten toppar säsongen i mitten av februari. Det här betyder också att antalet sjukskrivningar och vab-dagar är som allra flest under just den här månaden, enligt Försäkringskassan.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Från och med 1 januari ersattes karensdagen, det vill säga den första anmälda sjukdagen då varken lön eller sjukersättning betalades ut, mot ett karensavdrag. Det enligt sjuklönelagen.

Det nya karensavdraget beräknas, till skillnad från karensdagen, på 20 procent av den sjuklön som du får vid sjukfrånvaro under en genomsnittlig arbetsvecka.

Hur sjuklönen beräknas varierar sedan mellan olika arbetsgivare, eftersom beräkningen av sjuklön är en civilrättslig fråga mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men generellt så får du 80 procent av din lön i sjuklön.

20 procent x 80 procent x genomsnittlig veckolön = karensavdrag

80 procent av förlorad arbetsinkomst – karensavdrag = sjuklön

Syftet med att karensdagen byttes ut till karensavdraget, är att oavsett hur arbetstiden är förlagd, det vill säga om du till exempel arbetar per timme eller heltid, så ska beräkningen för avdraget vara lika för alla.

Den tidigare karensdagen gjorde till exempel att du som hade en lång arbetsdag under den dag du blev sjuk fick ett större ekonomiskt avdrag. Istället för att förlora hela den dagens inkomst så förlorar du nu bara 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig vecka.

Med tidigare regler så förlorade många som arbetade långa skift, till exempel inom vården, en procentuellt högre del av inkomsten jämfört med den som arbetade jämnt över en vecka, första sjukdagen.

Om du arbetar regelbundet, till exempel åtta timmar per dag, fem dagar i veckan och insjuknar en måndag så blir inkomstbortfallet för karensavdraget i princip lika stort som den gamla karensdagen. Detta eftersom 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön motsvarar en arbetsdag om du arbetar som i detta exempel.

Men för dig som arbetar regelbundna tider och blir sjuk efter halva arbetsdagen blir den ekonomiska förlusten större nu än tidigare. Med karensdagen fick du i detta fall bara avdrag för en halv karensdag.

Men med karensavdraget spelar det ingen roll när under dagen du sjukanmäler dig, avdraget kommer ändå att bli 20 procent av din sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

Exempel. Sarah arbetar heltid, i genomsnitt 40 timmar per vecka, och tjänar 35 000 kronor före skatt per månad. Det motsvarar 8 750 kronor per vecka. Hennes sjuklön på en vecka blir då 7 000 kronor (8 750 kr x 0,8).

Det nya karensavdraget drar av 20 procent på Sarahs genomsnittliga veckoersättning av sjuklönen, 1 400 kronor (7000x 20%= 1 400).

Alltså får Sarah ut 5 600 kronor i sjuklön efter karensavdraget den första sjukveckan.

Upp till 14 dagar då du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig istället för din vanliga lön. I ovanstående exempel skulle Sarah få totalt 12 600 kronor i ersättning från sin arbetsgivare om hon är sjukskriven 14 dagar (5 600 kr + 7 000 kr, dvs. sjuklönen för den första veckan efter avdragen karens plus sjuklönen den andra veckan).

Undantag från sjuklönelagen

Om arbetsgivaren har kollektivavtal kan det finnas andra regler om beräkning av karensavdrag eller karensdag som ska följas istället. Placeras rundringning visar att de största kollektivavtalen följer lagens mening om karensavdrag.

Ett exempel på undantag är Sekos avtal för sjöfart, där varken karensdag eller karensavdrag tillämpas. Istället utgår full sjuklön, 100 procent av lön från dag ett och upp till 150 dagar.

Ett annat är Handelsanställdas förbund, där kollektivavtalen ser lite olika ut, men i de allra flesta fall är det karensdag som gäller.

Sjukpenning efter 14 dagar

Om du är sjuk längre än 14 dagar upphör arbetsgivarens ersättning, delvis, eller helt. Om din arbetsgivare är ansluten till kollektivavtal så får du ofta, utöver ersättning från Försäkringskassan, en ersättning från arbetsgivaren som gör att den totala ersättningen motsvarar cirka 90 procent av din lön upp till och med 90 dagar.

Åtta av tio tjänstemän i privata bolag med kollektivavtal har ett sådant avtal, övriga avtal kan ha andra ersättningsnivåer.

Från Försäkringskassan får du sjukpenning på normalnivå, som är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten i högst 364 dagar därefter måste du ansöka om ersättning på fortsättningsnivå. Då kan du få sjukpenning med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Det är SGI, sjukpenninggrundande inkomst, som styr hur mycket pengar du kan få i ersättning när du är sjukskriven, är föräldraledig eller vabbar. SGI är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan utifrån hur mycket du tjänar per år.

Enkelt förklarat så är din SGI samma belopp som din månadslön multiplicerat med tolv. Men det finns tak för hur hög din SGI kan bli. Om din inkomst är högre än högre än taken så får du inte 80 procent av hela din inkomst i ersättning, utan 80 procent av din SGI.

Taket för ersättning för sjukpenning är 372 000 kronor per år, eller åtta prisbasbelopp (1 pbb 46 500 kr 2019).

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud