1 300 miljarder kronor. Så mycket spenderades globalt på cancerläkemedel under 2017. Det är en siffra som dessutom stiger snabbt. Redan 2022 väntas den ha stigit till smått svindlande 1 900 miljarder. Det är en gigantisk marknad och en svår sjukdom. Därför är det naturligt att det också attraherar mycket innovation och kapital.
Sedan 1950-talet har cellgifter varit den dominerande cancerbehandlingen, men kanske är det på väg att förändras. 2008 godkändes världens första vaccin mot cancer (oncophage) i Ryssland. 2011 kom nästa genombrott då amerikanska läkemedelsverket FDA godkände PD-1 hämmaren ipilimumab (Yervoy) för behandling av melanom. Det gav också branschens första ”blockbuster” och det är nog ingen överdrift att säga att dessa genombrott har banat väg för en flodvåg av nya företag och studier, och Norden är helt klart med i matchen med ett flertal bolag verksamma inom sektorn.
Förra veckan genomfördes ett seminarium om börsens cancerforskningsbolag. De är många, och bland presenterade bolag återfanns Alligator Bioscience, Bioinvent, Cantargia, Immunicum och Targovax. Alla är verksamma inom immunonkologi men med lite olika angreppssätt. Immunsystemet är komplext med ett flertal olika celltyper och funktioner så bolag kan välja att aktivera eller bromsa olika delar i detta system.
När jag, och säkert många andra med mig, lyssnar på bolagen så låter det oerhört spännande med den potential som finns i respektive område. Men det är viktigt att inte förlora perspektivet. Enligt en rapport från Cancer Research Institute (CRI) finns det för närvarande så många som 2 000 olika immunoterapier under utveckling. Knappt hälften är i klinik och återstoden är preklinisk forskning.
Dessa 2 000 läkemedelskandidater görs mot 300 olika ”targets” och omfattar 300 molekyler med 60 olika verkningsmekanismer. Konkurrensen är med andra ord stenhård. Och för att komplicera saken ytterligare så innebär forskningsområdets relativa ungdom att det inte finns etablerade standards, riktlinjer med mera, så det är verkligen en forskningsresa i framkant av utvecklingen. Med så många preparat under utveckling, varav majoriteten i tidig klinik eller preklinik, så är det en högst fragmenterad, för att inte säga rörig, marknad.
Det finns också ett problem i brukarperspektiv. Oavsett om det är landsting eller försäkringsbolag som står för kostnaderna så är det ett snabbt växande problem. 2013 var genomsnittskostnaden för en cancerbehandling i USA 79 000 dollar. Blott fyra år senare hade den siffran nästan dubblats, till 150 000 dollar.
Visst, det är gynnsamt för pharmabolagen men jag tror inte att samhället vare sig kan eller vill acceptera den sortens kostnadsökningar under kommande år. Det krävs genuina genombrott för att motivera högre priser. Det kanske immunonkologi kan ge. Kanske. Så det gäller som investerare att komma ihåg att trots lovande data i tidig fas så är det en lång resa kvar att göra och hård konkurrens.
För dem som lyckas så hägrar dock stora vinster. Bioinvents vd Martin Welschof menade att en ”upfrontbetalning” på 10 miljoner dollar var rimligt för regionala rättigheter till ett bra projekt och så mycket som 100 miljoner för globala rättigheter. Något som också konstaterades under paneldiskussioner under Redeyes seminarium var att nordisk forskning var i klass med amerikansk, men att det finns ett värderingsgap.
Rea på nordisk forskning med andra ord. Som konsekvens kan det vara billigare att förvärva bolag rakt av, som man gjorde med Wilson Therapeutics, än att göra ett avtal med bolaget. Vidare menade panelen att de egenskaper som läkemedelsbolagen söker är givetvis bra data och bra ledning i företagen. Men också preparat som passar in i den egna organisationen. Det betyder oftast att de vill gå in sent i kliniska utveckling då de kan bygga distribution och marknadsföring. Men när det gäller genuina genombrott är de villiga att investera i preklinisk forskning.
Lärdomen för mig från att gå på ett seminarium och lyssna på bolagen kan sammanfattas med att jag fortfarande är förvirrad, men på en högre nivå. För att investera i denna sektor krävs kunskap och tur, så det kan varmt rekommenderas att lyssna ordentligt på bolagen. Och inte glömma helikopterperspektivet.
PS. Den 19 februari anordnar Börsveckan, tillsammans med Financial Hearings, en småbolagsdag med fokus på biotech-sektorn. Anmäl dig via financialhearings.com och kom och träffa oss i redaktionen. En rad spännande bolag utlovas! DS.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 5 den 28 januari. Läs mer om Börsveckan.
