Du som är villaägare kommer att få en höjning på elnätsfakturan med omkring 400 kronor i år om du har en elanvändning på 20 000 kWh per år. Om du bor i lägenhet motsvarar höjningen omkring 100 kronor per år.

Det beror på att energiskatten höjdes med 2 öre per kWh, inklusive moms, den 1 januari.

Källa: Energimarknadsbyrån. Kostnaden för energiskatten 2019. Schablonvärden för årlig energianvändning i en mindre lägenhet, en stor lägenhet, respektive ett småhus.

Den nya skattesatsen på el blir 43,38 öre per kWh inklusive moms, jämfört med tidigare 41,38 öre per kWh (34,7 öre per kWh, exklusive moms), för majoriteten av alla hushåll i Sverige.

Exakt hur mycket du betalar i energiskatt beror dock på hur mycket el du förbrukar eftersom energiskatten är en fast kostnad per kWh du använder. Om du använder mindre el så kommer dina kostnader för energiskatten att minska, och vice versa om de skulle öka.

”Energiskatten har ökat kraftigt under perioden 1997 – 2007 främst på grund av en grön skatteväxling, därefter har den hållit en ganska jämn nivå”, säger Anna Carlén, VD Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Källa: Energimarknadsbyrån

Men under 2016 höjdes skatten ordentligt igen. Faktum är att energiskatten ökat med totalt nära 1 400 kronor sedan 2016, för en genomsnittlig villaägare.

(Elskatten låg på 36,5 öre per kWh 2016, och har sedan dess höjts till 43,38 öre per kWh 2019. En höjning med 6,88 öre per kWh, inklusive moms. (43,38 X 20 000 kWh = 8 676 kr) – (36,5 X 20 000 kWh = 7 300 kr) = 1 376 kronor.

Och från och med nästa år, 2020, så kommer energiskatten att fortsätta öka varje år för att bland annat motverka urholkning på grund av inflation. Det handlar om en ny metod för att beräkna energiskatten, och som kallas indexering.

Regeringen kommer varje år att fastställa den nya skattesatsen som ska tas ut för följande kalenderår.

Tidigare har höjningarna varit mer stabila, men nu kommer de alltså succesivt att höjas. En höjning på runt två procent per år är rimlig, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

”De senaste årens höjningar av energiskatten är till stora delar en konsekvens av den ramöverenskommelse om energi som beslutades av riksdagen under 2016”, säger Anna Carlén.

Anna Carlén

Enligt överenskommelsen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser från år 2045. Det anges också att vissa skatter inom energiområdet ska justeras för att bidra till att uppnå överenskommelsens mål och syfte.

”I ramöverenskommelsen anges att skatten på termisk effekt, den mängd värme som produceras i en kärnreaktor under en viss tid, för kärnkraft ska slopas och att fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas. Det ska finansieras genom en höjning av energiskatten. Det är alltså en slags skatteväxling inom energiområdet”.

Samtidigt som elskatten blir allt högre, så har elnätsavgiften höjts med mer än 60 procent på sju år. Elnätsbolagen försvarar höjningarna med stora investeringar i elnäten, som varit högt belastade. Men Energimarknadsinspektionen tycker inte att höjningarna är motiverade.

Elpriset var förra året det högsta sedan 2010. Det ovanligt höga priset beror i sin tur på den torra sommaren som resulterade i att nivåerna i vattenmagasinen hamnade långt under de normala, vilket ledde till ökad import av fossilbaserad elproduktion från kontinenten, främst Polen och Tyskland.

Och eftersom priset på kol och olja ligger på höga nivåer, bland annat efter att priset på utsläppsrätter närmast tredubblats förra året, har det alltså bidragit till en högre prislapp på den rörliga elen.