“Sell in May and stay away, don’t come back until Saint leger’s day.”
Att tajma börsens säsonger är klurigare än det verkar efter en granskning av historien. Även om snittavkastningen ger visst stöd åt den välkända börsskrönan.
Bilden på Stockholmsbörsens snittavkastning (SIXRX) månad för månad känner ni igen. Resultaten varierar något, men är rätt snarlik, oavsett vilken tidsperiod man väljer. Den här sammanställningen är baserad på månadsstatistik från januari 1987 till och med december 2018.
I tre av tolv tidsperioder (en kalendermånad och snittavkastning de senaste 32 åren) har avkastningen varit negativ. I resterande tidsperioder har snittavkastningen varit positiv.
Som bilden beskriver vore den mest banala strategin för att spela säsongsmönstret att köp aktier under nedgångarna i september och sen äga dem fram till slutet på maj (aktier som vintersport).
Trots en negativ snittavkastning i augusti och september är det ganska nära 50/50-chans att missa vidare uppgång även under sensommaren. Sen säger snittavkastningen för lite om fördelningen mellan positiva och negativa utfall. Framförallt säger saknas information om extremvärdena från enskilda år.
Skulle säsongsstrategin baseras enbart på chansen till positiv avkastning, oavsett storlek på uppgången, bör aktier köpas inför oktober och ägas fram till sista maj, vilket är likvärdigt med strategin baserat på snittavkastningen.
Under juni, juli, augusti och september är sannolikheten att förlora pengar högre eller lika med 50 procent – så då bör du stå utanför marknaden enligt den här strategin.
För Stockholmsbörsen är den positiva korrelationen relativt bra mellan högst snittavkastning och flest positiva utfall i en enskild månad. Kombinerar vi dessa två parametrar är april den bästa månaden att äga aktier.
Hela 84 procent av utfallen i april är positiva under det senaste 32 åren. Börsen har alltså givit positiv totalavkastning i fler än åtta av tio fall.
Det mest positiva extremvärdet i april är också betydligt större den mest negativa utfallet. Den största nedgången i april under tidsperioden är 8 procent. Den största uppgången är 22 procent, vilket vi såg under 2009.
Det galna uppstället (22 procent) sammanfaller med bottennoteringen efter finanskrisen. Att härleda den uppgången till säsongstatistik är svårt att göra, i alla fall baserat på vår data.
Specifikt för april är att snittavkastningen (3,6 procent) ganska väl beskriver just det vanligast utfallet, även om extremvärdet från finanskrisen pressat upp snittet något.
I fem av 32 perioder har april-börsen avkastat ungefär 4 procent. Vid tre tillfällen cirka 3 procent och vid lika många tillfällen 2 procent. Plockar vi bort den största uppgången (22 procent, 2009) och den värsta nedgången (minus 8 procent, 2002) landar snittet på 3,3 procent.
Juni och augusti är de två månader då sannolikheten för att förlora pengar är som störst. I båda månaderna är antalet negativa utfall 56 procent inom vår tidsperiod. Den bästa avkastningen är också lägre än i alla andra månader (7 procent).
Är syftet att skydda portföljen mot börsoväder så ska höstmånaderna september och oktober undvikas. Historiken från dessa börsmånader innefattar extrema event med nedgångar större än 20 procent. Sannolikheten för ett positivt utfall är dock 59 procent i oktober. I september bara 47 procent.
Den relativt jämna fördelningen mellan positiva och negativa utfall i alla perioder talar dock emot att säsongsmässigt köpa och sälja aktier på Stockholmsbörsen i syfte att generera överavkastning.
Istället lockar en välbeprövad sparform allt mer.
Ränta-på-ränta är ett av de främst argument för att börsen skulle vara världens bästa sparform på lång sikt. I ett varaktigt månadssparande (vilket är det mest populära spartipset alla kategorier) köper du aktier både dyrt och billigt. Resultatet av ett idoghet månadssparande imponerar också.
Om 100 000 kronor investerats i SIXRX-index inför januari 1987 och sparandet kompletterats med en månatlig insättning på 1 000 kronor under dessa 32 år så skulle du totalt sett köpt aktier för 484 000 kronor.
Tack vare ränta-på-ränta skulle det insatta kapitalt vuxit till 5,94 Mkr. Värdet av månadsinsättningarna väger efter så här lång tid nästan lika tungt som de första 100 000 kronorna sett till avkastningen. Eftersom SIXRX använts i urvalet inkluderar detta direktavkastningen.
I snitt har Stockholmbörsen (SIXRX) avkastat 11,9 procent per år sedan 1987. Men bara under tre enskilda år har den verkliga avkastningen legat nära det snittet. De flesta åren mellan 1987 och 2018 har istället varit extrema. Under 1993 avkastade börsen 59 procent och år 2008 föll den med 31 procent.
I syfte att parera dessa stora svängningar är månadssparande svårslaget. Men det gäller att inte avstå köp när börsen surnar. Det skulle förändra utfallet negativt. Tidsperioden måste också vara tillräckligt lång samt månadssparandet tillräckligt stor för att väga upp för risken att den första insättningen (100 000 kronor) blir feltajmad.
Det är också viktigt för förståelsen att veta att indexet är en föränderlig produkt. Indexet bygger inte på samma bolag idag som för 32 år sedan. Och tur är väl det med tanke på att vi haft både 87-kraschen, svensk fastighetskris, it-bubblan och finanskrisen däremellan. Varje tidsperiod har sin typ av vinnaraktier.
För den som vill gissa börsens totalavkastning kommande år finns det en viktig lärdom att dra från historien. Enligt statistiken är börsen extrem. Därför är det inte rationellt att gissa på att kommande börsår blir ett normalår enligt snittet.
