Fyra månader har passerat sedan valresultatet blev klart och först nu är det dags för Sverige att få en ny regering. Det står klart efter statsministeromröstningen på fredagen där Stefan Löfven vann.
I och med detta kommer Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma statsbudget som röstades igenom i riksdagen i december i stora drag, ändras i en tilläggsbudget, eller i samband med vårpropositionen, av den nya regeringen.
Normalt så brukar en ändringsbudget läggas i samband med just vårpropositionen, men det finns inget som hindrar vår nya regering från att lägga en ändringsbudget tidigare än så.
Förändringarna om inkomstskatten som lades fram i KD+M-budgeten har dock redan börjat gälla den 1 januari, vilket kommer att synas redan på januarilönen.
Eftersom inkomstskatter inte kan ändras under ett gällande kalenderår, enligt lag, så kan dessa förändringar inte röras förrän tidigast 2020.
Jobbavdraget gör att inkomstskatten sänks med som mest 210 kronor på inkomster över 31 000. Dessutom höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt från 40 600 kronor till 42 000 kronor. Du som tjänar mellan 40 600 kronor och 42 000 kronor i månaden, före skatt, får alltså totalt cirka 500 kronor i skattesänkning.
Även skatten för pensionärer sänks med runt 200 kronor från och med januari, för den som får 22 000 kronor i pension. Som mest blir sänkningen 1 052 kronor vid en pension på 45 000 kronor.
Förslagen som ingår i januariavtalet
Om vi tittar på den överenskommelse som vår nya regering enats om tillsammans med Centern och Liberalerna, så handlar det totalt om 73 punkter. Viktigt att komma ihåg är att dessa än så länge bara är förslag, och därför är det fortfarande oklart exakt vilka av dem som kommer att gå igenom.
Värnskatten
Bland plånboksförslagen så finns vissa skattesänkningar med, till exempel så ska värnskatten slopas 2020. Det betyder att höginkomsttagare med månadsinkomster som är högre än 58 600 kronor slipper att betala fem extra procentenheter i skatt. Tjänar du exempelvis 100 000 kronor, så får du cirka 2070 kronor mer kvar i plånboken varje månad.
Pensionen
Och 2021 ska skatteklyftan på pensioner tas bort vilket innebär att ingen pensionär ska betala mer i skatt på sin pension än en löntagare betalar på sin lön, en fråga som varit omdebatterad ända sedan jobbskatteavdraget infördes.
Trots skattelättnader för pensionärer senare år har jobbskatteavdraget nämligen lett till att ungefär hälften av Sveriges pensionärer betalar högre skatt på sin pension än löntagare gör på sin lön.
Pensionen ska också höjas för vanliga löntagare 2021.
Familjevecka
En familjevecka ska införas vilket innebär att arbetande föräldrar, till barn mellan 4 och 16 år får tre lediga dagar var inom ramen för föräldraförsäkringen, som de kan ta ut när barnen inte kan vara i förskola, eller skola. Ensamma vårdnadshavare får sex dagar.
Rutavdrag
Taket för rutavdrag föreslås höjas till 75 000 kronor, och antalet tjänster ska breddas till att även flytt-, hämt- och trygghetstjänster omfattas.
Ränteavdrag uppskov
Räntekostnaden som är 0,5 procent per år, på uppskovsbelopp ska avskaffas.
Att göra uppskov innebär att du avvaktar med att betala vinstskatten som är 22 procent, på försäljningen av din bostad, om du gör en vinst. Istället för att betala in hela skatten får du betala ungefär 0,5 procent av din vinst i årlig skatt. Du slipper alltså inte betala skatt på vinsten, men du kan skjuta upp betalningen.
För att kunna begära uppskov måste du ha köpt en ny bostad.
Om du köper en ny bostad som är dyrare, efter försäljningen får du göra uppskov av hela kapitalvinsten.
Om du däremot köper en billigare bostad går det inte att få uppskov på hela vinsten. Då beräknas uppskovsbeloppet.
Högre miljöskatter
Förslagen innehåller flera skattehöjningar, bland annat i form av högre miljöskatter på resor och drivmedel.
Fackavgift
Skattereduktionen på fackavgiften föreslås slopas från och med 1 april 2019. Reduktionen är idag 25 procent av medlemsavgiften om den ligger på minst 400 kronor per år.
Flygskatt
Flygskatten ska återinföras.
Marknadshyror
Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Detta kallas även marknadshyror, och betyder att hyresvärden själv kan bestämma hur mycket du ska betala i hyra.
Man brukar säga att det finns tre olika modeller för hur hyran ska bestämmas. Hyresreglering, marknadshyra och bruksvärdessystem.
Sedan 1969 har Sverige bruksvärdessystem, som bland annat innebär att hyran ska sättas utifrån lägenhetens kvaliteter och att likvärdiga lägenheter har likvärdig hyra-
Vid hyresreglering är det staten som bestämmer hyrorna, men det finns ett tak.
Fotnot. Detta är ett urval av de 75 punkter som S, MP, L och C kommit överens om. Det är bara förslag, och inte säkert vad som kommer att genomföras.
Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, och på Twitter
