Så har vi då en ny regering på plats. Det tog runt fyra månader men på finansmarknaden har reaktionerna under den långdragna processen varit lugna -  för att inte säga obefintliga. Ett tecken på att marknaden inte varit särskilt bekymrad över utgången är att den svenska kronan faktiskt stärkts något under resans gång, framför allt mot euron.

Ekonomisk-politiskt kan vi räkna med att ett regeringsunderlag bestående av S, MP, C och L i huvudsak kommer att bedriva en expansiv ekonomisk politik när parterna ska få igenom sina respektive hjärtefrågor. Något som förvisso kan visa sig bli vältajmat sett till att den globala tillväxten ser ut att mattas, bostadsbyggandet i Sverige redan har dämpats rejält och hushållen har en förvånansvärt dyster syn på både sin egen- och den svenska ekonomin i stort.

Utgångspunkten är ändå att det framöver kommer det att bedrivas en betydligt mer höger-liberal politik av regeringen ”Löfven II” än den som genomförts under den senaste mandatperioden, när regeringen stödde sig mot V.

Att M och KD kuppade igenom sin budget för 2019 betyder dessutom att den nya regeringen redan nu är bakbundna på skatteområdet inför det här året då de skattesänkningar som aviserades i den budgeten ligger fast. Sammantaget kan man räkna med att detta, tillsammans med en extra budget i vår där nya reformer tillkommer, ger en bruttoeffekt på den svenska BNP-tillväxten på närmare 1 procent under 2019. En del av effekten förtas av att vi även får se en del skattehöjningar i form av bland annat bibehållen flygskatt och en fortsatt grön skatteväxling i form av högre skatter på resor och drivmedel.   

Större delen av reformagendan kommer däremot troligen att dröja till 2020, vilket betyder att vi även detta år kan räkna med en expansiv budget. Bland annat lär värnskatten försvinna, nya skattesänkningar för pensionärer genomföras samt en hel del utgiftsökningar när partierna ska ha igenom sina respektive profilfrågor. En grov bedömning är att detta ger en tillväxtimpuls runt 0,6 -0,8 procent på BNP.

Givetvis kommer det att finnas slitningar inom den nya regeringskoalitionen men vår bedömningen är ändå att de har goda chanser att sitta kvar, i alla fall under de närmaste åren. Att V, M, KD och SD skulle göra gemensam sak och fälla regeringen ser vi som högst osannolikt. Det bränner egentligen till först  2021 när utredningarna kring bland annat fri hyressättning på nybyggnation och moderniserad arbetsrätt ska vara klara. Då lär V sätta sig på tvären men det är svårt att se hur övriga oppositionspartier skulle göra gemensam sak med V i just dessa frågor. Det skulle i så fall vara av ren bitterhet.

Hur den här bitterheten tar sig uttryck betyder dessutom mycket för hur en mer omfattande skattereform kan tänkas se ut. För att den ska få bred förankring bör i alla fall M ansluta sig till förhandlingarna i en konstruktiv anda. Det lär inte ske i närtid och mot den bakgrunden tror vi att en bredare skattereform dröjer till efter nästa val. Samtidigt gäller att, som Håkan Frisén prognoschef på SEB uttrycker det, för Moderaterna att inte framstå som alltför dåliga förlorare inför nästa val, vilket möjligen kan skynda på processen.

Mot slutet av 2021 lär däremot slitningarna i själva regeringsunderlaget öka när det börjar bli dags att utvärdera genomförandet av reformagendan och börja förbereda sig för valet 2022. Frågan är ändå om man så nära ett ordinarie val vill fälla den sittande regeringen.

Givet att den globala ekonomin inte går in i en recession räknar vi därför med att den nya regeringskonstellationen kommer att bidra till att svensk tillväxt hålls uppe på en hygglig nivå under de närmaste åren. Till det bidrar att de offentliga finanserna faktiskt ger ordentligt utrymme för att föra en expansiv politik under de närmaste åren, som också gör det lättare att hålla ihop samarbetet. Konjunkturinstitutets prognoser om en svensk tillväxt på 1,3 procent i år och 1,7 procent 2020 lär, allt annat lika, behöva justeras upp.

För Riksbanken innebär den ekonomisk-politiska inriktningen större möjlighet att genomföra nya räntehöjningar. Till högre tillväxt kan nu också läggas att inflationen kommer att ticka upp några tiondelar till följd av skattehöjningarna. Det betyder att vi kanske inte får se den kraftiga nedgång i inflationen under hösten som även Riksbanken själva har räknat med. Vi tror ändå inte att det blir någon ytterligare räntehöjning i år, om inte banken väljer att genomföra den under årets första halvår. Något som Riksbanken själva inte räknar med men som marknadsprissättningen på räntemarknaden faktiskt lutar åt.  

Samtidigt är det troligt att en expansiv politik som driver på den svenska tillväxten även kommer att ge en viss uppåtpress på den svenska kronan. Lägre tillväxt i vår omvärld, uteblivna räntehöjningar från de större centralbankerna och stabila svenska statsfinanser borde ge förutsättningar för detta. Vi har sett detta tidigare utan att kronstyrkan materialiserats men vår bedömning är ändå att kronan går ner under 10 kronor per euro redan i vår (dagskursen är 10,25 kronor per euro).  Hur kronan rör sig mot dollarn är mer avhängigt av hur euron rör sig mot samma valuta.

Viktiga ekonomisk-politiska åtgärder i 73-punktspgrogrammet

Värnskatten tas bort

Sänkt skatt för pensionärer

På sikt en omfattande skattereform

Småföretagarreformer

Inget förbud mot vinst i välfärden

ROT/RUT byggs ut

Moderniserad arbetsrätt (bland annat utökade undantagsregler)

Flygskatten behålls

Fri hyressättning för nybyggnation

Investeringsstöd till bostadsbyggande