Stjärnekonomen välkomnar hård brexit

Brexit En hård brexit behöver inte vara ett problem utan kan skapa bra möjligheter för Storbritannien. Det anser Roger Bootle, ekonom och grundare av det brittiska analyshuset Capital Economics.

Roger Bootle är en tydlig brexit-anhängare och en av de mest kända brittiska ekonomerna på Londons finansmarknad. Förra veckan besökte han fondbolaget Skagens nyårskonferens i Stockholm.

Roger Bootle säger att EU har tappat sitt fokus och den elit som fattar besluten har blivit besatta av integrering, harmonisering, att skydda EU, de har reglerat för mycket och helt enkelt har de fattat ett antal dåliga beslut.

”Det har varit för många regleringar inom arbetsrätten, och EU:s-handelspolitik står inte för frihandel, man skyddat franska bönder, spanska apelsinodlare och tysk exportindustri från konkurrens. Man är rädd för asiatisk konkurrens och många av de beslut och regleringar som EU har infört de senaste åren har ju inte direkt kopieras av några länder eller regioner utanför EU.”  

Framtiden för euron ser inte så ljus ut menar ekonomen och det finns fundamentala problemet med euron.

”Eurozonen har inte fungerat sedan de införde euron 1999. Man kan se det på flera viktiga parametrar. Tydligast är att den ekonomiska tillväxten i eurozonen ligger långt efter de länderna utanför eurozonen som exempelvis Sverige, Storbritannien och Norge sedan införandet av euron. Eurozonens ekonomiska utveckling har även underpresterat mot andra utvecklade länder som Kanada och USA. Jag tror man har överskattat fördelarna med euron samtidigt som kostnaden för att etablera en gemensam valuta har blivit betydligt dyrare än beräkna. ”, säger han.

”Att införa euron var ett felaktigt beslut från början. Det har kostat oerhört mycket pengar att integrera länder med så olika förutsättningar och man sitter fast i det europrojektet men man låter det fortsätta. Det är ett fåfängt politiskt beslut som fortgår. Valutan har inte skapat några produktivitetsförbättringar. Tyskland och de nordeuropeiska länderna borde lämna euron och skapa en ny valuta och lämna euron åt de svagare sydeuropeiska länderna.”

Roger Bootle frågar sig om EU överlever om eurosamarbetet skulle upplösas. Sannolikt kan euron överleva om Grekland eller Italien lämnar valutan men om fler lämnar blir det stora problem. Vi får inte glömma eurosamarbetet är det största europeiska integreringsprojektet någonsin. Och de finns förväntningar och press på att gå djupare med gemensam finanspolitik och mer politiskt samarbete.

”Euron är som ett halvfärdigt hus. Antingen måste man gå hela vägen eller avsluta projektet. Och för att bygga klars eurosamarbetet måste man gå hela vägen och ha gemensam finanspolitik och ett djupare politiskt samarbete. Men idag saknas det starka europeiska ledare som kan driva projektet framåt. Det krävs framförallt starka ledare i Frankrike och Tyskland för att projektet ska integreras vidare, President Macron är klart försvagad och den tyska politiken håller på att förändras nu när Merkels starka period går mot sitt slut. Euroskeptikernas röster höjs på många håll i Europa även i Tyskland. Det gör att de två viktigaste länder Frankrike och Tyskland sannolikt inte har kraften att driva på integreringen.”

När det gäller brexit så är många oroliga för vad som kommer att hända med den brittiska ekonomin. Vissa tror att det kommer att bli en katastrof särskilt vid en hård brexit.

”Men jag tror att etablissemanget har fel syn här. När vi hade folkomröstningen 2016 gjorde det brittiska finansdepartementet en konsekvensanalys för den brittiska ekonomin om brexit-anhängarna vann valet. Den kom fram till att efter valet skulle ekonomin hamna i chock och tillväxten skulle minska och gå in i recession. Men med facit i hand så ser vi att utfallet inte blev någon katastrof. Det inte varit en strålande utveckling men efter omständigheterna helt ok. Etablissemangets analys är riktigt dålig.”

”Det mest sannolika utfallet blir att det blir en hård brexit utan avtal, något som tidigare ansågs osannolikt. Det finns ingen majoritet för en hård brexit men problemet är att det inte går att enas om ett alternativ. Där för tror jag att det är mest sannolikt och marknaden borde förbereda sig på det.”

En hård brexit innebär att EU kommer att införa tullar på brittiska varor. Och Storbritannien kommer att svara med samma mynt. Enligt WTO kan Storbritannien ensidigt tar bort vissa tullavgifter som man tidigare haft enligt EU. Det kan omfatta biltullar och andra varor som inte tillverkas i Storbritannien samt vissa grönsaker och frukter. Och stora delar av utrikeshandeln kommer att omfattas av WTO-avtalet som har formaliserade handelsöverenskommelser.

”På kort sikt kommer ekonomin och det brittiska pundet att ta stryk vid en hård brexit. Men ser vi framåt och år 2020 bör ekonomin ha stabiliserats. Vi kommer sannolikt ha nya handelsavtal med både EU och inte minst USA som är Storbritanniens största enskilda handelspartner. Sannolikt får vi lägre skatter. Den enda oro jag har är att Labour ska makten.”

”En ny eurokris och en succé för brexit, kan bli en dödlig kombination som kan sätta hela EU-samarbetet framtid på spel. Då får alla länder hjälpa till, för vi vill inte ha ett Europa som före EU skapades, men vi kan då skapa nya institutioner så som EU från början vad avsett att bli utan för mycket integrering och överstatlighet.”

På brittiskt maner avslutar Roger Bootle presentationen med att det här inte är en pessimistisk syn utan den optimistiska synen.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -