Räntehöjningen var hyggligt väntad eftersom banken tydligt hade flaggat för en höjning antingen i december eller februari, men under de senaste veckorna hade osäkerheten kring en eventuell räntehöjning stigit kraftigt. Faktum är att det bara var 4 av 12 analytiker, i SME Direkts enkät, som förväntade sig en höjning redan nu.
Enligt Riksbankens egen prognos kommer räntan återigen att höjas mot senare delen av 2019 och det ska följas av ytterligare två höjningar vardera under 2020 och 2021. Så det först i slutet av 2021 som bankens styrränta ska orka upp i 1 procent, och mycket händer förstås hända innan dess.
Att det ändå är lite synd om banken beror främst på att risken är stor att man ännu en gång hamnat lite snett när det gäller räntehöjningar. Nu sker den här höjningen samtidigt som den finansiella turbulensen är osedvanligt stor och osäkerheten om det framtida konjunkturutvecklingen stigit kraftigt.
Visserligen ser ögonblicksbilden av svensk ekonomi ganska ljus ut med stark arbetsmarknad, hyggliga konjunkturindikatorer och en inflation som faktiskt stretar sig över inflationsmålet på 2 procent. Men det kan ändras snabbt.
Riksbanken har faktiskt själva skruvat ner tillväxtprognosen för 2019 från 1,9 till 1,5 procent men att den ska stiga tll 2,0 procent 2020. Det kan visa sig för optimistiskt.
Till exempel räknar Riksbanken med att den svenska exporten ska stiga med 3,3 procent under 2019 jämfört med de 2,5 procent som den ser ut att ha växt under 2018. Att exporten faktiskt skulle accelerera under 2019 syns det ganska små tecken på.
Konjunkturen i viktiga EMU-området visar allt tydligare tecken på att svalna av samtidigt som även Storbritannien och Norge också utvecklas förhållandevis svagt. Frågetecknen kring utvecklingen i USA har också växt under senare tid.
Så även en måttlig ökning av exporten är under de förutsättningarna, svår att räkna hem. Inte minst som en aggressivare Riksbank kan driva kronkursen uppåt, ungefär som vi sett efter torsdagens räntebesked. Kronan har under torsdagen gått från 10,36 till 10,24 kronor per euro och från 9,10 till 8,93 mot den amerikanska dollarn.
Hushållen ska dessutom bli lite mer shoppingbenägna under nästa år, enligt Riksbankens prognoser. Hushållens konsumtion ska öka med 2,0 procent, att jämföra med årets uppgång på 1,4 procent. Samtidigt har hushållshumöret, efter ett tillfälligt ryck uppåt under sensommaren, befunnit sig i en negativ trend under 2018.
Nu får visserligen breda hushållsgrupper ökade inkomster under nästa år men samtidigt stjäl räntehöjningarna i sig en del konsumtionsutrymme och amorteringskraven fortsätter att bita. Så det är fortsatt skrivet i stjärnorna om hushållen verkligen kommer att visa någon ökad konsumtionslust under nästa år.
Inflationsprognoserna justerar visserligen Riksbanken ner en aning till 1,9 procent 2019 (tidigare 2,1 procent) och till 1,8 procent (1,9) för 2020. Men även det kan visa sig vara för högt. Exempelvis ligger SEB:s inflationsexpert, Olle Holmgren, i sina prognoser 3 – 4 tiondelar under Riksbankens syn från senare delen av 2019 och under större delen av 2020. Flera andra analytiker gör ungefär samma bedömning och den genomsnittliga inflationen (KPIF) i Sverige under de senaste decennierna ligger kring 1,5 procent.
Vår bedömning är därför att risken är tämligen stor att Riksbanken redan under våren kommer att stå där med skägget i brevlådan och förklara hur man kunde få för sig att höja räntan i december 2018. Såg banken inte signalerna?
Vi får hoppas att det inte blir så och faktum är ju att vi på Placera länge förordat en räntepolitik som rör sig mot det normala. För precis som riksbankschefen Stefan Ingves sa vid torsdagens presskonferens så skulle det vara konstigt om ” -0,50 procent skulle vara någon form av naturtillstånd i svensk ekonomi”. Problemet är bara att det hade varit mer lämpligt att ha påbörjat den här normaliseringen för drygt ett år sedan. Nu kan det istället visa sig vara lite sent påtänkt.
