Det är främst i deklarationstider som de flesta kommer i kontakt med sitt skattekonto. Det handlar om ett konto där dina skatter och avgifter sammanställs.
Men sedan 2015 har skattekontot även lockat både företag och privatpersoner att sätta in pengar på skattekontot i investeringssyfte, eftersom räntan har varit förmånlig och placeringarna i princip riskfria.
Källa: Skatteverket. Saldo på skattekontot, 12 månaders glidande medelvärde
I praktiken fungerar skattekontot som ett bankkonto med obegränsad insättningsgaranti från staten. Risken att placera pengarna här är densamma som för att köpa statsskuldväxlar.
Men den 1 januari 2017 sänkte regeringen inlåningsräntan på skattekontot från 0,56 procent till noll procent. Detta för att minska antalet sparare som använder det till just ett sparkonto. Syftet med skattekontot har nämligen aldrig varit att det ska konkurrera med andra sparformer, det skulle exempelvis kunna leda till att penningmarknadsfonder slås ut.
Dessutom sparar staten in stora belopp genom att nolla räntan, som detta till trots är betydligt högre än den korta marknadsräntan (-0,45). Riksgälden uppskattar att kapitalplaceringar på skattekontot innebär en merkostnad för staten på sammanlagt cirka 1,7 miljarder kronor 2015–2019, jämfört med upplåning av samma belopp direkt på marknaden, i statsskuldväxlar.
Det är med andra ord ingen större vits ha kvar pengarna på skattekontot eftersom de inte längre ger någon avkastning. Men eftersom det inte finns några tillräckligt lockande alternativ just nu räknar Riksgälden med att det kommer att dröja ytterligare innan det kommer att göras några större uttag.
Först 2020 tror Riksgälden att åtgärden om att nolla skattekontot kommer att ge resultat. Då väntas hälften av alla pengarna på skattekontona, 50 miljarder, att tas ut i samband med stigande räntor och därmed tillräckligt attraktiva placeringsalternativ.
Enligt Riksgäldens beräkningar så väntas Stibor, referensräntan, för tre månader att stiga över noll procent under andra halvåret 2019 och närma sig 0,25 procent i början av 2020.
Däremot anser Riksgälden att det är osäkert vid vilken ränta som det blir tillräckligt attraktivt att flytta pengarna från skattekontot till andra placeringsalternativ, men uppskattar att gränsen för när de flesta anser att det är tillräckligt lönsamt att plocka ut pengarna är vid just 0,25 procent.
”Osäkerheten består bland annat i hur mycket företagen värdesätter att kunna placera stora belopp helt riskfritt. Det kan vara svårt att göra någon annanstans än på skattekontot”, förklarar Göran Robertsson, avdelningschef skuldförvaltning Riksgälden.
Göran Robertsson
”Vad gäller hushållen finns det en sannolikt en grupp som ogillar banker och därför kan föredra skattekontot även om de skulle kunna få bättre villkor hos en bank. Faktum är ju att många nischbanker redan idag erbjuder högre inlåningsränta än noll procent”.
Collector Bank erbjuder exempelvis 0,75 procent på sitt tremånaders-konto med insättningsgarantin som täcker för belopp upp till 950 000 kronor per person och institut. Seven Day ger 0,65 procent, Bluestep 0,85 procent, och Avanza 0,35 procent på samma löptider och med insättningsgaranti (0,65 procent som högst på obundet).
Sedan finns det vissa som helt enkelt glömt bort att de har sina pengar på skattekontot, eller inte känner till att räntan nollats. Men i vilken utsträckning är svårt att sia om menar Göran Robertsson.
”Man har ju uppenbarligen gjort ett aktivt val att sätta in pengar när det varit fördelaktigt och då är det väl rimligt att tro att man är någorlunda aktiv när det gäller att ta ut dem igen”.
Är du osäker på om du har pengar på ditt skattekonto, kan du logga in på ditt skattekonto med bank-id på Skatteverkets sajt. Annars får de flesta löntagare och pensionärer kontoutdrag en gång per år i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot.
