Som väntat valde den amerikanska centralbanken att behålla sin styrränta i spannet 2,00 - 2,25 procent i samband med torsdagens räntebesked. Så nu är siktet inställt på decembermötet och en väntad räntehöjning.
Att pressmeddelandet i samband med räntebeskedet varken kommenterade handelskonflikten eller börsturbulensen under oktober tolkas av analytikerna som att den penningpolitiska kommittén (FOMC) inte är särskilt nervösa kring de negativa effekterna av dessa och att en räntehöjning därmed fortsatt är högst aktuell. Inte minst som Federal Reserve beskriver den ekonomiska aktiviteten i USA som stark och arbetslösheten fortsätter att sjunka.
Både korta och långa amerikanska räntor har dessutom studsat upp igen efter att ha sjunkit under finansturbulensen.
Tioårsräntan är åter uppe och snuddar vid nivåer kring 3,25 procent. Den här gången dock utan att börsen reagerat negativt, vilket vi tolkar som att det snarare är hastiga uppgångar än själva räntenivån som är problematisk för investerarna att hantera.
Hittills är väl säkrast att lägga till, eftersom det förstås finns en smärtgräns för hur hög ränta som aktiemarknaden tål. Enligt det globala förvaltarkollektivet är det först vid nivåer kring 3,5 – 3,6 procent som räntemarknaden blir ett ordentligt alternativ/hot till börsen. Att vi nu börjar närma oss sådana nivåer talar dock för att aktiemarknaden även fortsatt kommer att vara känslig för plötsliga ränteuppgångar.
Den amerikanska dollarn tog också tillbaka en del förlorad mark efter centralbankens besked. En euro kostar nu kring 1,13 dollar.
En mer överraskande utveckling på valutamarknaden var att den svenska kronan stärktes rejält under torsdagen, utan egentlig trigger. Visserligen hölls en utfrågning av Stefan Ingves och Martin Flodén i riksdagens finansutskott under torsdagen men inga större nyheter kom ut i samband med detta. Att kronan tappar lite under fredagen efter att under gårdagen varit nere runt 10,25 kronor per euro talar för att det var en tillfällig rörelse i kronan.
