På Avanza använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Är du placerad i rätt fack?

Privatekonomi Att vara med i facket räcker inte alltid för att få hjälp vid problem. Du behöver också vara med i rätt fack. Många anställda är med i fel fackförbund.

Omkring 70 procent av alla anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund som kostar omkring 200 – 500 kronor per månad. Men för att få valuta för de pengar man betalar, krävs det att man hör till rätt fackförbund.

Vilket fackförbund du ska gå med i är ibland svårt att veta vissa hamnar fel. Unionen uppskattar att omkring en till två procent av deras medlemmar egentligen ska höra till ett annat fackförbund. Det är mellan 6 500 och 13 000 personer.

Placeras rundringning visar att flera av de andra stora fackförbunden vittnar om samma sak.

Om du inte är medlem i rätt fackförbund så riskerar du att stå utan hjälp när problem uppstår. Risken är att du betalar till ett fackförbund som inte kan ge mer än råd och stöd.

”Om du till exempel inte är medlem i det fackförbund som har kollektivavtalet på din arbetsplats kan kollektivavtalet inte åberopas i en tvist med arbetsgivaren. I en konfliktsituation i samband med avtalsförhandlingar riskerar du också att hamna i en knepig sits om du inte är med i rätt förbund och blir utan konfliktersättning”, säger Leif Nicklagård, Unionens förbundssekreterare.

Leif Nicklagård

Han berättar att en vanlig orsak till att man hamnar fel är att man har fått nytt jobb och inte känner till att ett annat fackförbund än det man redan har kan ge bättre stöd på den nya arbetsplatsen.

Ofta handlar det också om kortare anställningar som gör att arbetstagaren behöver byta fackförbund ofta, vilket kan upplevas som rörigt.

”Den som är osäker på sin fackliga tillhörighet ska kontakta sitt fackförbund och höra efter. När vi på Unionen träffar på någon som är felorganiserad är vår policy att tala om det för medlemmen, men vi kastar inte ut någon”.

Han får medhåll av Lena Andersson, enhetschef på fackförbundet kommunal.

”Den som vill bli medlem i Kommunal ska ange sin arbetsgivare på sin inträdesansökan. Då ser vi om personen arbetar inom det område som vi organiserar. Annars får de ett brev om att de inte beviljas inträde med en rekommendation var de ska tillhöra, om vi kan området”.

Men hon tror att många fackförbund är dåliga på att förklara vilka som kan bli medlemmar hos dem, och att anställda inte alltid blir informerade om att de sökt sig fel.

”Det hade varit bra om alla fackföreningar har som regel att kontakta medlemmar om de sökt sig till fel, för att berätta att tyvärr, det är inte vi som organiserar dig, du ska tillhöra detta fackförbund istället, men så är tyvärr inte alltid fallet”.

Inom de områden där flera fack har medlemmar kan det vara knepigt att välja rätt. För många finns det flera fackförbund att välja mellan.

En lokalvårdadare har exempelvis tre olika fackförbund att välja mellan, beroende på om man arbetar på ett privat företag eller ett kommunalt, alternativt tillfälligt. Seko, Kommunal och Fastighets.

Och det kan lätt bli fel för den som har flera jobb samtidigt inom olika branscher. Till exempel någon som utöver vikariatet i hemtjänsten även extrajobbar som städare. I detta fall hör du till den bransch, där du har din huvudsakliga inkomst.

Förutom de som råkar hamna fel så finns det de som vill stanna kvar som medlemmar trots att de bytt arbetsgivare eller bransch.

Facket

Allt färre svenska arbetstagare väljer att vara med i ett fackförbund. Idag är ungefär 70 procent av alla anställda svenskar medlemmar i ett fackförbund. Det kan jämföras med år 1995 då siffran låg på runt 85 procent. Det visar en rapport från LO.

Främst är det arbetare som lämnar facket. Faktum är att antalet anställda arbetare som är med i ett fackförbund har minskat med cirka en procentenhet per år sedan 1995, från 88 procent till 63 procent förra året.

Men även bland tjänstemän har den fackliga anslutningen minskat ordentligt sedan 90-talet, även om tappet inte är lika stort som bland arbetare. Dessutom har det börjat vända uppåt de senaste åren, allt fler tjänstemän väljer att gå med i facket igen.

74 procent av alla tjänstemän är fackligt anslutna, det är alltså elva procentenheter högre än bland arbetare (63 procent). Tidigare, på 80 och 90-talen, var det precis tvärtom, betydligt fler arbetare än tjänstemän var med i facket.

Faktum är att antalet fackligt anslutna idag är högre bland tjänstemän än bland arbetare i nästan alla sektorer. Bara i en sektor är arbetare och tjänstemän fackligt anslutna i lika hög grad och det är inom Byggverksamhet.

Stockholm med flest anställda personer i Sverige, drygt en miljon förra året, sticker ut som det län med minst antal fackligt anslutna, jämfört med övriga landet, både när det gäller arbetare och tjänstemän.

Även i Malmö och Göteborg ligger den fackliga anslutningen klart under snittet.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -

Utländska aktier

Utlandska-Aktier

Det är lätt att köpa utländska aktier. Här finns ett urval av Placeras utlandsanalyser.