Normalt sett brukar amerikanska mellanårsval vara ganska odramatiska historier – i alla fall ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv – även de gånger när makten över kongressen byter sida. Så har det i alla fall sett ut under de senaste gångerna så har skett. Den amerikanska dollarn brukar röra sig rätt lite och börsen brukar ta utfallen med ro. Den här gången finns det dock vissa skäl till att vara lite mer på sin vakt på valresultatet.

I valet till kongressen står 35 av senatens 100 platser på spel och i representanthuset ska det röstas om alla 435 stolar. I dagsläget har Republikanerna en majoritet på 51 – 49 i senaten medan de kontrollera 235 platser i representanthuset.

Som opinionen ser ut och de politiska analytikerna tolkar läget så talar det mesta för att Republikanerna behåller majoriteten i senaten (vid 50 -50-läge har vice-presidenten Mike Pence utslagsröst) medan Demokraterna tar makten i representanthuset. Opinionsläget visar dock på ett tajt race kring flera platser och visa efter de senaste årens prognosmissar från opinionsinstituten (minns både Trump och Brexit) sä är osvuret ändå bäst. Historiskt sett har dock partiet med den sittande presidenten förlorat ett betydande antal platser i mellanårsvalet.

Att spänningarna mellan de två blocken är osedvanligt stor talar också för ett ökat valdeltagande, vilket ytterligare spär på osäkerheten kring resultatet. Till en del kommer också valet att vara något av en popularitetsomröstning kring Donald Trumps presidentskap även om denna påverkan inte ska överdrivas. Valen sker regionalt och även politiska frågor på det lokala planet spelar en avgörande roll för valresultaten.

Republikanernas trumfkort i valrörelsen är ändå den styrka som amerikansk ekonomi uppvisat under Donald Trumps presidentskap. BNP-tillväxten landade på robusta 3,5 procent under årets tredje kvartal samtidigt som arbetslösheten sjunkit till rekordlåga 3,7 procent. Tidigare kunde Trump också peka på börsutvecklingen som ett tecken på lyckade ekonomisk politik (vilket han gärna gjort) men det argumentet har försvagats efter oktoberturbulensen.

Donald Trump.

I sista stund har dessutom Trump kastat ut ett förslag om ytterligare skattesänkningar för medelklassen men detaljer kring hur det skulle kunna se ut och finansieras lyser med sin frånvaro. Republikanerna i kongressen blev mer eller mindre tagna på sängen av förslaget även om det nu startats ett arbete kring hur ett sådan skatteförslag skulle kunna se ut. Det stora problemet med ytterligare skattesänkningar är att det, utan omfattande finansiering, skulle spä på de kraftigt ökande budgetunderskotten ytterligare. Men att det finns ett sådan förslag på banan skulle sannolikt bidra till både lite bättre börs, starkare dollar och på sikt högre räntor om Republikanerna behåller majoriteten i de bägge kamrarna.

Ytterligare frågor som en republikanskt styrd kongress skulle skjuta in sig på är bland annat nya förändringar av Obamacare och neddragningar i olika välfärdsprogram för att begränsa budgetunderskotten. I det förstnämnda fallet försvåras dock arbetet av att Obamacare möter ett allt större gillande i folkopinionen. Möjligen skulle man också försöka sig på att få igenom ett större paket gällande infrastrukturinvesteringar. Allt försvåras dock av de svaga statsfinanserna och att den senaste skattesänkningen måste permanentas för att inte gå ut 2025.

Blir utfallet i valet det väntade med ett demokratstyrt representanthus ska marknadseffekterna inte behöva bli så stora, även om vi på Placera räknar med en viss negativ effekt på börsen och dollarn. Det är i så fall det väntade utfallet och ska på kort sikt inte betyda några större förändringar i den ekonomiska politiken. Visserligen försvinner eventuella skattesänkningar ur agendan men samtidigt behöver man heller inte skaka fram den nödvändiga finansieringen.

På lite längre sikt försvåras dock arbetet med den ekonomiska politiken eftersom Representanthuset sitter på mycket av makten över budgeten.

När det gäller den viktiga handelsfrågan är däremot demokraternas möjligheter att sätta käppar i hjulet begränsad. Den sittande presidenten kan åberopa bland annat nationella säkerhet för att genomdriva ytterligare tullhöjningar. Dessutom är det högst osäkert om Demokraterna vill ta strid i en fråga som hittills fallit väl ut i folkopinionen och där Trump dessutom visat att han kan uppnå resultat. Det här är också en viktig positioneringsfråga inför presidentvalet 2022.

När det gäller tullfrågan är mötet mellan Donald Trump och den kinesiska presidenten Xi Jinping i slutet av november betydligt mer avgörande för fortsättningen.

Xi Jinping.

Politiska analytiker räknar istället med att Demokraterna kommer att sikta in sig på frågor som rör Trumps lämplighet som president ur mer, ska vi alla det, moraliska aspekter. En möjlighet är att starta en riksrättsprocess mot Trump men det krävs två tredjedelars majoritet i senaten för att avsätta en sittande president. Så att Trump avsätts är i nuläget ett mycket osannolikt scenario.

Men ett demokratstyrt representanthus skulle ändå kunna skapa betydande svårigheter för Trump-administrationen genom att exempelvis initiera fler utredningar kring honom själv och hans medarbetare.