Precis som Sverige så kommer majoriteten av länderna inom EU inom de kommande tio åren att höja pensionsåldrarna. Pensionsåldern betyder i det här fallet den lägsta åldern man får ta ut pensionen utan att den förminskas på grund av förtida uttag.

Och det gäller bara de lagstadgade pensionssystemen. Tjänstepensioner eller individuella pensioner kan ha andra, oftast lägre, åldersgränser.

I Bulgarien där medellivslängden idag är knappt 75 år, kommer invånarna till exempel tvingas arbeta till 67 år från och med år 2023. Tittar man på snittet betyder det omkring åtta år som pensionär.

Det kan jämföras med våra svenska beräkningar, av Pensionsmyndigheten, som tar hänsyn till att kommande generationer ska kunna vara pensionärer lika länge som tidigare generationer. I snitt handlar det om att vara pensionär i drygt 20 procent av en livstid.

Sverige är alltså långt ifrån ensamt om att tvingas höja pensionsåldrarna, det framgår i tabellen nedan.

Spanien, Danmark, Tyskland och Frankrike har beslutat att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. I Storbritannien och Irland är målet 68 års ålder.

I Finland, Nederländerna, Italien, Grekland, Portugal, Cypern, Slovakien och Danmark kopplas pensionsåldern istället till den förväntade livslängden.

I Tjeckien stiger pensionsåldern med två månader varje år utan övre gräns.

För den som planerar att arbeta utomlands eller har arbetat utomlands tidigare kan de höjda pensionsåldrarna i andra länder få betydelse. Det säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.

”Den som går i pension om fem år i Sverige, men som kanske arbetat i Danmark eller Italien, kan få vänta lite längre på en del av pensionspengarna. De svenska pengarna kan plockas ut från 63 års ålder, medan den danska och italienska pensionen kommer först vid 67”.