Att konjunkturen i Europa är på väg att svalna börjar nu (så smått) märkas i svensk industri. Det borde heller inte förvåna att regeringskris och hot om stigande räntor dämpar humöret i hushållssektorn och gör dem till försiktigare konsumenter.

Barometerindikatorn, som är det sammansatta måttet för Konjunkturinstitutets enkätundersökningar av humöret bland hushåll och företag, backade därmed från 111,2 i september till 108,0 i oktober. Indexet ligger ändå kvar en bra bit över det historiska genomsnittet som är normaliserat till 100.

I industrin backar konfidensindikatorn från 117,3 i september till 115,4 i oktober. I mycket en väntad nedgång och det är snarast de höga nivåer som indexet legat på under delar av 2018 som varit förvånande. Ett index på 115,4 är dessutom fortsatt imponerande eftersom vi sett en tydlig försvagning på den viktiga europeiska marknaden.

Därför är det också lite förvånande att industriföretagen fortsätter att rapportera om ökad exportorderingång i större utsträckning än tidigare. Även om Konjunkturinstitutet också gör en poäng av att andelen företag som anger ökad- respektive minskad exportorderingång ligger på historiskt höga nivåer. Så även om helheten ser bra ut finns det en hel del förlorare också.

Kapacitetsutnyttjandet ligger kvar på historiskt höga 88 procent samtidigt som industriföretagen planerar ökad produktionskapacitet och fortsätter att nyanställa. Så sammantaget ger torsdagens konjunkturbarometer bilden av en industri med tillförsikt.

I byggindustrin fortsätter däremot den trendmässiga nedgången för konfidensindikatorn i oktober efter en tillfällig studs uppåt i september. Även här ligger dock indikatorn med ett värde på 105,9 över det historiska genomsnittet. Det som ändå oroar är att byggföretagen rapportera om ett oförändrat byggande under de senaste tre månaderna och att orderstockarna visar tecken på att minska. Dessutom är byggföretagen pessimistiska avseende byggandet framöver även om det skiljer mellan husbyggarna, som är pessimistiska, medan optimisterna återfinns bland anläggningsbyggarna.

Bland hushållen har förtroendet för det ekonomiska läget nu åter sjunkit under det historiska genomsnittet. Det gäller både synen på den svenska- (makroindex) och det egna (mikroindex) ekonomiska läget. Det är kanske heller inget som förvånar sett till att vi har svårt att få till en ny regering, Riksbanken planerar räntehöjningar och en allmän finansiell turbulens.

Att utlovade ekonomiska reformer, som exempelvis högre pensioner, riskerar att utebli i den kommande budgeten (hur den nu kommer att utformas) lär också ha dämpat humöret.

Den här nedgången i hushållshumöret tycks också redan ha gett genomslag i detaljhandeln där konfidensindikatorn i oktober sjönk till 101,2 i oktober efter hyggliga siffror när väl sommarhettan hade lagt sig. Det är främst suget efter sällanköpsvaror och bilar som minskat. I bägge dessa branscher har konfidensindikatorn nu sjunkit under det historiska genomsnittet.  

Sammantaget är torsdagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet lite svårtolkad.

Totalbilden är trots allt att det fortsatt är ganska god fart i svensk ekonomi. Det börjar dock synas tecken på en avmattning i industrikonjunkturen även om orderingången faktiskt fortsätter att överraska positivt. En mer tydlig avmattning i Europa borde dock börja märkas även här framöver, men djupet i den nedgången står fortfarande skrivet i stjärnorna.

Byggandet är väl den sektor man ska vara mest orolig för eftersom det är känt att många stora bostadsprojekt ska ut på en ganska sval marknad. Hur de går med dom försäljningarna lär betyda mycket för bostadsbyggandet under nästa år.

Att hushållshumöret dämpas är vi på Placera egentligen lite mindre oroliga för. Arbetsmarknaden är fortsatt stark och samhället fortsätter att fungera utan en ny regering på plats. Bostadsmarknaden stökar till det men där får vi fortfarande se vart det landar.