Den svenska tolkningen av lagen kommer att leda till sämre avkastning och i slutändan en klart lägre tjänstepension till de anställda mot hur det ser ut idag, anser Förhandlings- och samverkansorganisationen PTK.
”Krångligare regler för penningtvätt införs och information som inte ger ett mervärde jämfört med idag, men som kommer att kosta en hel del pengar att förändra, kostnader som de försäkrade får betala, i form av lägre tjänstepension utan att det blivit bättre eller säkrare. Bara dyrare, rejält dyrare”, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK.
Dan Wallberg
Han anser att förutom att pensionsspararna får stå för kostnaden så riskerar de också att drabbas av sämre avkastning eftersom tjänstepensionsföretagen får betydligt högre kapitalkrav än idag, vilket leder till att de inte längre kan ta hög risk på lång sikt.
De blir alltså indirekt tvungna att placera en större andel av sitt kapital i säkra tillgångar som långsiktigt kan ge lägre avkastning i och med att Finansinspektionen vill ha säkrare kapitalkrav.
Förra året beslutade Regeringen att ett nytt regelverk för tjänstepensionsföretag skulle tas fram. Det bygger på ett EU-direktiv, men för att ge starkare skydd för pensionsförmånerna vill man dessutom införa kapitalkrav.
Förslaget innebär i korthet att försäkringsföretag som idag tillhandahåller tjänstepensioner istället kan bedriva sin verksamhet som ett tjänstepensionsföretag. Men det är valfritt.
Alla som håller på med bara tjänstepension kommer troligen att ombilda sig eftersom de vill följa det regelverk som passar deras verksamhet.
Men bolag som har både tjänstepension och andra försäkringar måste fundera över om de vill bryta loss sin tjänstepension och behandla den separat med annat regelverk än för övriga försäkringar i bolaget. Vilket dom väljer beror lite på vilken strategi och vilka kostnader de vill ta på sig.
I grunden handlar det om att en ny lagstiftning, som bygger på EU:s nya tjänstepensionsdirektiv, IORP2, ska implementeras i Sverige, men enligt svenska regler.
Syftet med IORP2 är att uppnå skatteneutralitet mellan dem som verkar inom tjänstepensionsområdet, öka tryggheten och öka möjligheterna till bättre avkastning för pensionsspararna, genom till exempel krav på information till förmånstagare, värdering av pensionsförmåner och investeringsregler. Detta ska kunna ske genom det nya tjänstepensionsföretaget.
IORP2 innehåller dock inga kapitaltäckningsregler, det vill säga hur stort belopp som måste sättas av för att trygga verksamhetens möjlighet att leva upp till sina åtaganden, men regeringen föreslår trots det att speciella kapitalkravsregler ska komplettera EU-regelverket.
”Det är allvarligt att man inte tar hänsyn till redan fungerande kollektivavtalade tjänstepensionssystem och låter dessa fortsätta oförändrade. De har visat sig vara stabila och håller världsklass i jämförelse med vad som kan komma istället”, säger Dan Wallberg
PTK tycker också att förslaget är orättvist eftersom utländska tjänstepensionsföretag kommer att kunna verka inom Sverige med mycket bättre förutsättningar än de svenska tjänstepensionsföretagen.
”I en upphandling får de utländska aktörerna en stor fördel eftersom de förväntas leverera en högre pension och dessutom till en lägre kostnad än de svenska ifall förslaget genomförs. Vi inom ITP ska välja ut de bolag som ger mest pension i våra upphandlingar. Dessa konsekvenser har man inte belyst i förslaget”.
Han pekar på att detta i sin tur kan hota de kollektivavtalade tjänstepensionernas utformning. Om förmånen av tjänstepensionen blir för dyr i förhållande till pensionens värde så kan man diskutera om det är värt att ha kvar den formen.
”Eventuella förändringar kan i slutändan innebära att arbetsmarknadens parter blir tvungna att gå utanför Sveriges gränser för att hitta de bästa pensionsleverantörerna så det blir en bra tjänstepension till de anställda till rätt kostnad. Den utvecklingen är inget vi hoppas på men kanske blir tvingade till”.
Även Finansinspektionen och Svenskt Näringsliv är kritiskt till att direktivet, enligt förslaget, inte sker på lika villkor.
”Något som försvårar den gränsöverskridande verksamheten ytterligare är att andra länder inom EU inte kommer att genomföra direktivet på samma sätt som Sverige”, skriver FI i sitt remissvar.
Pär Andersson, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, befarar också att förslaget kan leda till att tjänstepensionslösningar hamnar i andra länder istället för i Sverige till följd av en mer omfattande reglering och därmed dyrare administrationen och hanteringen av tjänstepensionsförmåner i Sverige.
”Digitalisering och övrig teknikutveckling kommer att underlätta gränsöverskridande tjänstehandel och därmed snabba på en sådan process”, säger han.
Pär Andersson
Svenskt Näringsliv skriver i sitt remissvar att man är oroat över att förslaget kan leda till sämre tjänstepensionsförmåner för anställda och högre kostnader för arbetsgivare jämfört med i andra EU-länder.
Svenskt Näringsliv tycker att själva grundidén med förslaget är bra, men vill att direktivet implementeras på den mininivå som direktivet anger och på samma sätt som det genomförs i övriga EU-länder.
