Dags att se upp för inflationen

Inflation Mycket talar för att vi står inför en period med lite högre inflation efter en lång period med stimulanser och ökad penningmängd. Handelshinder och geopolitiska spänningar spär på. Sedan Riksbanken grundades för 350 år sedan har inflationen i snitt legat på 2,4 procent per år.

KPIF inflationen i Sverige uppgick i september till 2,5 procent. Det är tydligt över Riksbankens mål på 2 procent. Allt talar för att vi nu kommer att få den första räntehöjningen på åtta år. Globalt sett ligger inflationen på ungefär samma nivå. I USA ligger inflationen exempelvis på 2,3 procent.

Historiskt sett har större inflationsperioder uppstått i tider av krig och oro. Prisnivån kan då flerdubblas. Inflationen går att följa bakåt till slutet av 1200-talet.

Under den tidsperioden har de värsta inflationsfaserna utspelat sig på 1500- respektive på 1900-talen. Under 1500-talet låg den genomsnittliga årliga inflationen på drygt 6 procent och under 1900-talet var den 4 procent, enligt boken ”Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008” som Riksbanken gett ut.

Anledningen till att 1500-talet blev en period av kraftig inflation berodde främst på att penningmängden ökade dramatisk till följd av att Spanien och Portugal importerade stora mängder silver och guld från Sydamerika till Europa. Dessutom var det en relativt orolig period med många krig.

Det klassiska sättet att öka på inflationen förr var att minska silverhalten i mynten. Det klart värsta inflationsåret för Sveriges del var år 1406. Det året uppgick inflationen till 109 procent.

Det skedde när Erik av Pommern var kung i Sverige. Han behövde snabbt få fram finansiering till krig. Det gjorde han på klassiskt maner genom att snabbt öka penningmängden. I regel brukar det fungera under en kort period sedan tappar människor förtroendet för pengarna och återgår till naturekonomi och byteshandel.



Erik av Pommern.

Sedan Riksbankens grundande år 1668 har den årliga inflationen i genomsnitt varit 2,4 procent per år. Det är alltså väldigt nära Riksbankens nuvarande inflationsmål på två procent.

Trots att inflationen låg på 109 procent år 1409 nådde den aldrig upp till det man kallar för hyperinflation. För detta krävs en inflationstakt på 50 procent per månad.

Om man tittar utanför Sverige finns det flera kända inflationsperioder. Mest känd är förmodligen hyperinflationen i Tyskland mellan åren 1922 och 1923, då uppgick inflationen till som mest 32,400 procent per månad eller en fyrdubbling av priserna per vecka som allra mest kostade en dollar 4,2 biljoner mark.



Tysk sedel under den stora inflationen 1922-1923.

Den allra högsta inflationen var dock i Ungern under åren 1945 till 1946 då uppgick inflationen från månad till månad som mest till 41,9 biljarder procent, vilket motsvarar en tredubbling av priserna per dag. Den högsta valören som gavs ut var en sedel med valören hundra miljoner biljoner, vilket är en etta med sjutton nollor efter.

Anledningen till att inflationstakten var så hög under 1900-talet beror främst på de två världskrigen, Koreakriget, Vietnamkriget och på kalla kriget. Största prisökningstakten var under första världskriget mellan åren 1918 och 1919. Prisökningstakten var då 47 procent. Sedan följde en period med fallande priser när världshandeln kom igång igen.

1922 och 1923 föll priserna med 18 procent. Sedan följde en period med högre inflation. Under andra världskriget låg inflationen i Sverige runt 14 procent. Under Koreakriget låg inflationen i Sverige på 17 procent. Kriget förde med sig ökande världsmarknadspriser.

En annan lång inflationsperiod i Sverige var 1970-talet, då inflationen låg på 10 procent flera år i rad. Det berodde på höga löneökningar som drev upp priserna. Även de kraftiga devalveringarna av kronan under 1970- och 1980-talen drev upp priserna. Kronan devalverades inte mindre än sex gånger under perioden 1973 till 1982. Skälet var att göra svensk export mer konkurrenskraftig.

Så sent som 1991 var inflationen i Sverige 10 procent. Ett år senare försvarade Riksbanken den fasta växelkursen med näbbar och klor. Reporäntan höjdes till ofattbara 500 procent och valutareserven dränerades. Det hjälpte trots det inte. I november 1992 övergick Sverige från fast växelkurs till rörlig växelkurs och att ha prisstabilitet som mål.


Bengt Dennis var riksbankschef 1992.

Rent konkret ledde det till större åtstramningar i penningmängden. Mellan 2005 och 2006 låg inflationen på 0 procent. Under de senaste tio åren har inflationen aldrig varit särskilt mycket högre än 2 procent.

Ur ett inflationsperspektiv liknar den period vi har bakom oss världen som den såg ut på 1800-talet när det bara fanns en supermakt i världen nämligen Storbritannien. Vid ökade spänningar kan stabiliteten brytas på precis samma sätt som i Storbritannien då inflationen var låg fram till 1914 när första världskriget bröt ut.

Perioder med hög inflation kommer ofta som fullkomliga överraskningar. Så var det under 1900-talet då man hade en väldigt stabil period bakom sig som plötsligt bröts med första världskriget. Vad som konkret kan bryta mönstret den här gången står skrivet i stjärnorna, men historiskt har det alltså främst varit konflikter som dragit upp inflationen till högre nivåer.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -