Som Placera tidigare skrivit om, så riskerar den populära sop-appen TipTapp att förbjudas av Stockholm Stad. TipTap har nyligen överklagat Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut att förbjuda vissa delar av det som läggs upp i en av appens tre funktioner, "Tiptappa bort”.
”Vår uppfattning är att varken vi eller våra användare gör något förbjudet genom att ta hjälp genom Tiptapp. I och med överklagandet finns heller ingen verkställighet av nämndens beslut. Våra användare kan känna sig helt lugna när de ska använda appen även i fortsättningen”, säger Tim Bjelkstam, vd och medgrundare på Tiptapp.
Miljöförvaltningen har valt att avstå från att föreslå verkställighetsförordnande, det vill säga ett omedelbart förbud, vilket gör att tjänsten kan fortsätta användas.
Om nämnden hade beslutat om ett verkställighetsförordnande, hade förbudet gällt omedelbart, alltså även under tiden TipTapp överklagat och samtidigt som en fortsatt prövning av frågan pågår.
Enligt Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör på Miljöförvaltningen i Stockholm beror detta på att TipTapps bortforslingstjänst är mycket uppskattad av många och att förvaltningen inte vill stressa fram något.
”Vi var dock tvungna att tvungna att lägga fram förslaget om förbud mot TipTapps bortforslingstjänst eftersom det rättsligt sett är glasklart enligt vår uppfattning. Juridiskt sett är tjänsten inte tillåten, och vår uppgift är att se till att miljöbalken efterlevs”, säger han.
Gunnar Söderholm
Miljöförvaltningen har dock skickat frågan vidare till regeringskansliet eftersom de anser att den gamla lagen från 2016 inte tar tillräcklig hänsyn till den nya cirkulära ekonomin, och just denna fråga helt glömts bort.
”Vi tycker att regeringen borde se över om det möjligen behöver ändras i miljöbalken”.
Förutom Tiptapp så finns några andra startups på marknaden som erbjuder liknande tjänster och som också kan ligga i riskzonen om det visar sig att TipTaps bortforslingstjänst är olaglig. Taskrunner för att ta ett exempel.
Appen har idag drygt 25 000 användare som bland annat kan få hjälp med montering av IKEA-möbler, kratta löv eller köra skräp till tippen.
Taskrunners vd, Nils Wijkmark, är upprörd över Stockholm Stads beslut.
”Vi har förberett oss på detta och kommer att informera våra användare vad som gäller löpande och i takt med att detta så urbota dumma beslut klarnar”, säger han.
På frågan om han känner att Taskrunner ligger i farozonen blir svaret att det bara är en liten del av bolagets verksamhet som går ut på bortforsling av skräp till återvinningen och därför påverkar beslutet, oavsett utgång, inte dem speciellt mycket.
Yepstr som har omkring 50 000 användare, är en liknande app som går ut på att hjälpa ungdomar hitta ströjobb vid sidan av skolan. Yepstr anlitar ungdomar som sedan tjänar mellan 80 - 120 kronor per timme beroende på ålder och erfarenhet.
Även Yepstr är besvikna på Stockholm Stad som det menar sänder fel signaler.
”Delningsekonomin kan vara vår tids största och viktigaste silverkula mot våra absolut största samhällsproblem, integration, utanförskap, ungdomsarbetslöshet och jämlikhet”, säger bolagets vd och grundare Jacob Rudbäck.
Jacob Rudbäck menar att de tjänster som han och konkurrenterna erbjuder kan hjälpa grupper som traditionellt haft svårt att hitta ett första jobb.
Skattelagen
Så länge det inte handlar om en varaktig sysselsättning så räknas det inte som en näringsverksamhet. En privatperson får betala andra privatpersoner upp till 10 000 kronor per år för den här typen av uppdrag utan att behöva betala arbetsgivaravgifter.
En juridisk person behöver betala arbetsgivaravgifter från 1 000 kronor per år.
Sedan 2015 har Skatteverket gjort kontroller på företag och utförare inom delningsekonomin.
Det finns idag flera plattformsföretag som förmedlar tjänster av olika slag mot betalning mellan privatpersoner som uppdragsgivare och privatpersoner som uppdragstagare.
Tjänsterna kan exempelvis vara gräsklippning, barnvakt eller hundvakt. Frågan är vem som är skatterättslig utgivare av lönen, plattformen eller respektive uppdragsgivare, vid bedömning av skyldighet att lämna kontrolluppgift, betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag.
Enligt Rebecca Filis, skattexpert på Skatteverket, så finns det inga särskilda regler för delningsekonomin.
Rebecca Filis
”När delningsekonomins aktörer tjänar pengar, har inkomster, ska de betala skatt enligt gällande skatteregler som alla andra. Det säkrar konkurrens på lika villkor”, säger hon.
Skatteverket har identifierat tre huvudsakliga problemområden på skattesidan. Det handlar om reglernas tillämpning på aktörerna inom delningsekonomin, tillgången till information och kontrollerbarheten av området.
”De stora utmaningarna vad avser skatter och delningsekonomin är huvudsakligen kopplade till att skattereglerna bygger på affärsmodellen B2C (business to consumer), det vill säga näringsidkare som säljer till konsument, medan delningsekonomiska tjänster utgår från modellen P2P (peer to peer) eller person till person”.
Rebecca Flis förklarar vidare att gränserna mellan när man skattemässigt ska bedömas som privatperson och som näringsidkare när de hyr ut saker eller arbetar inom den så kallade gig-ekonomin, tillfälliga korttidsanställningar, nu luckras upp.
”Oftast är det först i efterhand som denna bedömning kan göras i varje enskilt fall, vilket kan leda till att det är svårt för utförarna att veta hur mycket skatt de ska betala in vid årets slut”.
