It-bolaget Verisec ska vinna mark med Freja eid, en ny typ av plattforms-baserad e-legitimation. Det är en av bara två digitala id-handlingar med myndigheternas kvalitetsmärke Svensk e-legitimation. Mest använd e-legitimation är storbankernas Mobilt Bankid, men den har ännu inte myndigheternas erkännande.

Trots det dominerar Mobilt Bankid som e-legitimation i Sverige. Sju miljoner svenskar har Mobilt Bankid installerad på sina mobiltelefoner och surfplattor. Anledningen är ganska enkel. Alla svenskar, i princip, är kunder till någon av storbankerna (som äger Bankid) och har därför mycket stor nytta av att ha deras e-legitimation med sig i vardagen.

Antalet myndigheter och andra företag som accepterar Mobilt Bankid har sedan vuxit snabbt. Bankid:s affärsmodell är transaktionsbaserad och för varje inloggning som kunden gör betalar företagen en slant till storbankerna.

Systemet fungerar bra för alla som redan har ett Bankid. Men det finns skäl till varför det bör finnas fler e-legitimationer att välja på, och det är inte bara på grund av att konkurrens är något som gynnar konsumenterna.

Till exempel är ditt Bankid inte bara kopplat till dig som individ utan också till din bank, vilket innebär att du måste vara kund för att få ett. Verisec vill istället bryta isär kundbegreppet från den digitala identiteten. Via Frejas plattform ska id-ägaren själv med ett knapptryck kunna välja på vilka ställen e-legitimationen ska gälla.

Vissa aktörer kräver fysisk id-kontroll innan e-legitimationen fungerar fullt ut. Det har Verisec löst i Sverige genom att gå i lag med ATG-ombuden som kan ta kundernas fysiska legitimation.

Knäckfrågan är hur Freja eid ska växa sig stort. Bankid är stort för att alla bankkunder behöver det. Precis som alla bilförare behöver ett giltigt körkort. För att Freja eid ska vinna mark måste tjänsten locka till sig användare på ett annat sätt. Exakt hur är mindre självklart. Men ett sätt bolaget prövar är att erbjuda ett fritt skydd mot id-kapningar mot privatpersoner.

Att konkurrenten Bankid kostar vid varje påloggning skapar ibland skeva strukturer enligt Verisecs vd Johan Henrikson. För många aktörer vore det fördelaktigt att förhandla fram en fast kostnad per användare, istället för per inloggning. Och där vinner Verisec poäng med sin flexibilitet.

Verisec har sen också skrivit avtal med ett antal nya svenska kunder, bland annat med Södertälje Kommun. Avtalet gäller både kommunens anställda och invånarna som har inloggnings-möjligheter via Freja eid.

Senast för ett par dagar sedan blev det klart att Freja blir vägen in i Sveriges mest använda lärarportal Vklass. Avtal finns med Riksidrottsförbundet och hyresrätt-sajten Boplats Sverige.

Sedan tidigare har Verisec Banco Bilbao Vizcaya Argentina S.A (BBVA) som referenskund, vilket är Spaniens näst största bank.

Det halvgamla samarbetet med konsultbolaget Tieto kan öppna intressanta möjligheter på sikt- då konsultbolaget är starka i sitt erbjudande mot svenska landsting, kommuner och myndigheter.

Och sedan januari har Resurs Bank ett avtal med Verisec gällande möjligheten att använda Freja för bankens 5 miljoner nordiska kunder. Mycket möjligt kan fler nischbanker snart synas i kundlistan. Men på den svenska Resurs-sajten föreslås inloggning fortfarande genom konkurrenten Mobilt Bankid.

Även från EU får e-legitimationen draghjälp. En tvingande EU-förordning gäller från den 29 september i år. Eidas, som den kallas, tvingar medlemsländernas att godkänna e-legitimationer från andra EU-länder hos sina myndigheter. Freja har begärt att få bli ett godkänt svenskt alternativ, vilket mycket talar för tack vare klassning som Svensk e-legitimation.

Norden ligger tillsammans med Estland långt framme med e-legitimationer medan övriga länder halkat rejält efter. Därför kan det dröja innan EU-förordningen blir verklighet i praktiken, men det kan öppna för nya affärsmöjligheter för Verisec tids nog. Mer osäkert blir det om Bankid väljer att ge sig in i leken och också ansöker om att bli Svensk e-legitimation.

Det är mycket på gång och Verisec är ett intressant bolag att ha koll på. Men trots möjligheterna är det långt kvar tills bolaget når sitt eget finansiella mål. Innan år 2020 ska omsättningen nå 200 Mkr och lönsamheten i rörelsen mellan 15 till 20 procent. Det målet har legat sedan 2015.

I senaste kvartalet ökade intäkterna förvisso med 55 procent år mot år. Förlusten steg med 25 procent. Ser vi till en längre tidsperiod så är omsättningstillväxttakten lägre. Över rullande tolv månader har intäkterna ökat med drygt 9 procent. Då framstår det långsiktiga omsättningsmålet som mer fjärran.

Över rullande tolv månader omsatte bolaget 76 Mkr. Förlusten under samma tidsperiod uppgick till 27 Mkr. Börsvärdet är cirka 580 Mkr, vilket motsvarar 7,6 gånger omsättningen. Positivt är att bolaget hade en nettokassa på cirka 38 Mkr vid förr kvartalets utgång, men prislappen är hög givet redovisade siffror och pengarna kommer från en nyemission.

Värderingen har inte förändrats sedan förra sommaren då jag gav Verisec en köprekommendation med hög riskaptit, och det var med en brasklapp. Fram till dagens datum har aktien sen stigit 2 procent, som högst stod aktien 63 procent över kursen vid rekommendation, det var cirka 2 månader efter analysen.

Mycket har hänt och är på gång i bolaget, men jag hade gärna sett att bolaget tagits sig närmare svarta siffror på sista raden så här ett år senare. De egna målen kommer sannolikt inte att nås och därför sänker jag rekommendation till neutral i väntan på en tydligare riktning.