Så bygger du evighetsportföljen

Börs Efter många år med stark ekonomi befinner vi oss sannolikt i senare delen av konjunkturcykeln. När det blåser upp till storm kan det vara värt att överväga en defensiv strategi som gett avkastning alla år utom fyra sedan 1972.

Det är en strategi som gett positiv avkastning både under IT-kraschen i början av 2000-talet och under finanskrisen 2008–2009.

Evighetsportföljen utvecklades av Harry Browne. Han var både politiker, finansrådgivare och författare. I första hand tog han fram konceptet bakom evighetsportföljen för sig själv och sin egen pension.

Harry Browne

Tanken var att det ska vara mycket enkelt, bevara pengarnas värde och ge avkastning i alla typer av marknader. Trots sin enkelhet tog det 19 år för Browne att utveckla strategin.

Browne delar upp konjunkturcykeln i de fyra delarna: uppgång, nedgång, inflation och deflation. Utifrån dessa olika typer av marknader gick han sedan igenom historiskt vad som gått starkast i respektive svagast och satte sedan samman en portfölj med vardera 25 procent i varje tillgångsslag.

I uppgångsfasen är det bästa valet aktier, i nedgång är det pengar i form av statsobligationer med kort löptid, i inflationsperioden föll valet på guld och i deflationsperioden är det bästa att äga obligationer med lång löptid.

Det kloka med en sådan portfölj är att det som är negativ för ett tillgångsslag är positivt för andra. Det skapar stabilitet i portföljen oavsett vad som händer på marknaderna.

Sedan 1972 har Brownes evighetsportfölj bara sjunkit i värde fyra år och under dessa fyra år av nedgång var den genomsnittliga nedgången blott 2,95 procent. (Anledningen att mäta från 1972 är att det var första helåret då dollarn inte längre var kopplad till guld.)

Under samma period har den amerikanska aktiemarknaden fallit tio år. Sex av dessa var nedgången större än 10 procent. Den största förlusten för evighetsportföljen var 4,1 procent. Det var år 1981.

Under exempelvis finanskrisen 2008 rasade den amerikanska aktiemarknaden med 37 procent. Evighetsportföljen gav under samma år en positiv avkastning på 2,3 procent. Det som främst räddade portföljen var uppgången för långa statsobligationer som steg hela 33,8 procent.

I oroliga tider tenderar investerare att fly till de säkraste tillgångsslagen och dit räknas långa statsobligationer och helst amerikanska sådana.

Det är svårt att hitta ett säkrare tillgångsslag än amerikanska statsobligationer. Den som äger dessa vet att amerikanska staten garanterar obligationerna och betalar ränta oavsett marknadsutveckling. Dessutom håller man tillgångarna i världens viktigaste reservvaluta den amerikanska dollarn. I dagsläget ger ETF:en TLT som består av amerikanska statsobligationer med löptider på minst 20 år en årlig utdelning på 2,7 procent.

En sådan flykt skedde även 2011, då långa statsobligationer steg hela 33,6 procent. Det skedde också 2014 då statsobligationerna steg 27,4 procent. Så snart investerarna vittrar oro kommer statsobligationer att ge bra avkastning.

Statsobligationer med kort löptid stiger i regel av samma anledning men ger inte samma avkastning. Under krisperioder vill investerarna ha snabb och säker tillgång till sina pengar. Det skedde till exempel 2008, då detta tillgångsslag avkastade 6,6 procent.

Även guldpriset steg 5,5 procent under finanskrisen. Guldet hade då redan haft några bra år bakom sig och uppgången fortsatte varje år fram till 2012. Investerare gillar guld både som inflationsskydd och som något man flyr till när det råder oro.

Vid de kraftiga börsfallen var det alltså oftast obligationsdelen som parerade bäst.

Under större uppgångsfaser är däremot obligationsinnehavet en bromskloss. Sedan 2012 har evighetsportföljen gått svagare än aktiemarknaden och både 2013 och 2015 backade portföljen med 2,2 respektive 2,9 procent.

Ser man över hela tidsperioden är ett rent aktieinnehav också bättre. I USA har det i genomsnitt gett en avkastning på 11,9 procent per år under de senaste 45 åren medan evighetsportföljen gett en årlig genomsnittlig avkastning på 9,25 procent.

Tanken med evighetsportföljen är att minimera volatiliteten och öka säkerheten till priset av något lägre avkastning på lång sikt. En annan tanke bakom är att undvika förluster och då särskilt stora förluster. Förluster gör att ränta-på-ränta effekten inte blir lika stor. Det trevliga med evighetsportföljen är att den framför allt går bra när det går dåligt för de flesta andra.

2017 steg evighetsportföljen 10,4 procent. Samtliga tillgångsslag gav positiv avkastning. Bäst gick aktier som steg 21,2 procent.

Hur sätter man då samman en evighetsportfölj? Eftersom det inte längre går att investera i amerikanska ETF:er sedan snart ett år tillbaka på grund av nya regelverk blir det lite mer komplicerat.

De 25 procenten som enligt portföljteorin ska placera i (amerikanska) aktier skulle kunna placeras i en bred och billig Nordamerikafond som till exempel AMF Aktiefond Nordamerika eller SPP Aktiefond USA alternativt översättas till svenska förhållanden och då köpa någon billig svensk indexfond alternativt en bred global indexfond.

Fjärdedelen som ska placeras i guld skulle kunna sättas in i en fond som Blackrock World Gold. Här är dock avgifterna relativt höga. Ett alternativ skulle kunna vara att köpa världens största guldproducent Barrick Gold Corp eller en annan stor guldproducent som Newmont Mining.

Nackdelen med att köpa guldproducenter istället för guld är att det oftast fungerar som en hävstång mot guldpriset, vilket ökar volatiliteten och risken. Hör bör man alltså tänka över fördelningen och definitivt inte lägga så mycket som 25 procent av portföljen. Ytterligare ett alternativ är att helt enkelt investera i fysiskt guld, då tillkommer problemet med kostnaden för var och hur det ska förvaras. 

De 25 procenten som placeras i långa statspapper skulle kunna placeras i exempelvis AMF Räntefond Lång alternativt i SPP Obligationsfond, som båda fått högst rankning hos Morningstar.

De 25 procenten som ska placeras i korta räntepapper skulle kunna ligga i fonder som Swedbank Robur Räntefond Kort Plus och SEB Obligationsfond Flexibel SEK som både är fonder som huvudsakligen investerar i stats- och kommunobligationer med kort löptid.

Dock är detta en sparform som särskilt under de senaste åren gett mycket mager avkastning och exempelvis en svensk sparare ska definitivt inte äga dessa i en ISK eller i en kapitalförsäkring under lång tid eftersom skatten då blir högre än avkastningen.

Ett annat alternativ är att helt enkelt ha pengarna på något högräntekonto med insättningsgaranti hos en nischbank.

 

År Aktier Guld Långa oblig. Korta oblig Total avkast.
2017 21% 12% 9% 0% 10%
2016 14% 7% 0% 1% 5%
2015 1% -11% -3% 0% -3%
2014 15% -4% 27% 0% 10%
2013 29% -29% -12% 0% -3%
2012 14% 4% 4% 0% 6%
2011 1% 10% 35% 1% 12%
2010 13% 26% 9% 2% 13%
2009 23% 24% -20% 1% 7%
2008 -36% 2% 32% 6% 1%
2007 5% 32% 10% 7% 14%
2006 14% 19% 1% 4% 9%
2005 5% 20% 8% 2% 9%
2004 11% 5% 10% 1% 7%
2003 24% 19% 4% 3% 13%
2002 -22% 25% 17% 8% 7%
2001 -10% 0% 4% 8% 1%
2000 -9% -6% 20% 9% 3%
1999 21% 0% -9% 2% 4%
1998 28% -1% 13% 7% 12%
1997 33% -22% 14% 6% 8%
1996 21% -5% -1% 4% 5%
1995 37% 1% 30% 12% 20%
1994 1% -3% -7% -1% -2%
1993 10% 17% 17% 6% 13%
1992 10% -6% 7% 7% 4%
1991 34% -10% 17% 10% 13%
1990 -6% -2% 6% 9% 2%
1989 29% -3% 18% 8% 13%
1988 18% -16% 9% 6% 4%
1987 2% 22% -3% 6% 6%
1986 16% 21% 24% 12% 18%
1985 32% 5% 31% 13% 20%
1984 4% -20% 15% 13% 3%
1983 22% -17% 0% 8% 3%
1982 21% 15% 40% 19% 24%
1981 -4% -33% 2% 19% -4%
1980 32% 15% -4% 14% 14%
1979 23% 126% -2% 10% 39%
1978 7% 37% -2% 5% 12%
1977 -4% 22% -1% 3% 5%
1976 27% -5% 17% 9% 12%
1975 38% -28% 9% 8% 7%
1974 -27% 72% 4% 9% 14%
1973 -18% 71% -1% 6% 14%
1972 17% 49% 5% 4% 19%
           
Källa: The Permanent Portfolio      
Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -