Så pensionssparar grannarna

Pension Sverige är ett av få länder i EU som saknar ett förmånligt pensionssparande. Placera har kartlagt hur det ser ut bland våra grannländer.

Precis som i Sverige så blir det egna ansvaret för pensionen allt viktigare även i våra grannländer eftersom befolkningen blir äldre även där.

Den norska regeringen beslutade till exempel att ta fram ett nytt pensionskonto, IPS, som sattes i bruk förra året. Motivet till förslaget var att man ville öka sparandet till pensionen då det är en del i det reformerade norska pensionssystemet.

Det nya pensionskontot var på tiden, anser Alexandra Plahte, pensionsspecialist på norska pensionsbolaget Gabler Steenberg & Plahte.

”Visserligen så fanns det ett subventionerat pensionssystem tidigare, ett så kallat individuellt pensionsavtal, men produkten var så dålig att även de flesta pensionssäljarna hade slutat sälja den”, säger hon.

Alexandra Plahte

Det nya kontot har en lägsta ålder för uttag på 62 år och utbetalningarna måste ske under minst tio år och räcka till 80 års ålder. Om uttag exempelvis påbörjas vid 62 år så måste uttagen portioneras ut under 18 år.

De förändringar som gjordes var att skattereglerna ändrades och så ökade man det maximala sparbeloppet från 15 000 norska kronor till 40 000 norska kronor per år.

Ett fullt sparbelopp på 40 000 norska kronor innebär 2018 en skattesänkning med 9 200 norska kronor. Skatten betalas istället när pengarna börjar plockas ut och då ligger beskattningen på 23 procent, som är skattesatsen för kapitalinkomster i Norge.

Pensionsinkomster omfattas dock normalt sett av det generella progressiva skattesystemet, vilket också gäller för arbetsinkomster. Men det nya IPS-kontot har fått ett undantag. Här räknas utbetalningarna alltså inte som inkomst av tjänst, utan som inkomst av kapital. 

Avdragsrätt för pensionssparande är med andra ord samma sak som uppskjuten skatt. Man får dra av sparandet mot inkomst idag och betalar skatt när pengarna tas ut.

Ingen löpande avkastningsskatt utgår under spartiden på det norska pensionskontot vilket betyder att du inte betalar någon reavinstskatt på de vinster du gör, eller på eventuell ränta.

Siffror från Finans Norge visar att besparingarna på det nya IPS-kontot har ökade markant sedan det infördes förra året. Under 2016 tecknades sattes det in totalt 351 miljoner i privata pensionsförsäkringar. Det kan jämföras med 800 miljoner norska kronor insatt på det nya IPS-kontot på bara två månader efter lanseringen 2017.

 

Källa: Finans Norge. Insatt belopp i miljoner kronor (NOK).

”Till stor del beror ökningen på en förändring av skattereglerna och en större summa pengar för besparingarna, men även på den intensiva marknadsföringen av produkten av leverantörerna”, säger Alexandra Plahte.

Alexandra Plahte poängterar dock att det finns många sätt att spara, och att ett låst pensionskonto inte måste vara den bästa lösningen.

”Medan IPS kommer att vara rätt sparande för vissa, kommer andra att föredra besparingar i fastigheter, värdepapper eller liknande. Vilken typ av sparande som passar dig bäst beror på ett antal faktorer, exempelvis besparingshorisont, risker, önskan om flexibilitet, likviditet, beskattning och privatekonomin i allmänhet”, säger hon.

”Oavsett valet av sparande är det självklart att det är definitivt en fördel att börja spara tidigt. Då kommer även blygsamma månadsbesparingar att ge utdelning.”

Sverige

För några år sedan skrotades pensionssparande med avdragsrätt i Sverige. Anledningen var främst att det var mest gynnsamt för höginkomsttagare eftersom de kunde utnyttja skillnaden i marginalskatt.

Beslutsfattarna ansåg dock att det fanns skäl att spara privat till sin pension, särskilt för dem som vid pensioneringen väntas få en låg pension från den allmänna pensionen och tjänstepensionen, men det ansågs inte vara ett tillräckligt starkt skäl till att behålla avdragsrätten.

I tabellen nedan framgår fördelningen av det privat pensionssparandet bland olika inkomstgrupper 2014 då avdragsrätten uppgick till 12 000 kronor.

Det framgår bland annat att det genomsnittliga pensionsbeloppet var 500 kronor per månad, att sparandet förekom i alla olika inkomstlägen och att sparbeloppet ökade med inkomstens storlek.

Källa: Svensk Försäkring, fördelning av pensionssparande 2014

Ett alternativ i Sverige skulle kunna vara att utforma ett privat pensionssparande medavdragsrätt som är neutralt mellan personer med olika inkomst, likt några av våra grannländers utformade pensionsprodukter. Det föreslår branschorganisationen Svensk Försäkring.

I en sådan lösning skulle det inte gå att göra en marginalskattevinst eller förlust. Finland och Norge är exempel på länder som har ett sådant typ av pensionssparande.

Skattesubvention av privat pensionssparande kan ske i ett eller flera av tre led för beskattning. Dels vid avsättningen genom avdragsrätt, dels under spartiden genom lägre eller ingen skatt på löpande avkastning och slutligen, i det tredje ledet, vid uttag genom lägre eller ingen skatt på uttag.

En subvention i ett led betecknas med E(xempt) och ett skatteuttag med T(axed). Fram till 2016 hade Sverige en modell enligt (ETT). Inom Europa är EET det absolut vanligaste även om storleken på själva skattesubventionen kan skilja sig åt mellan olika länder.

Av EU-länderna är det bara Sverige och Polen som inte har något avdragsgillt pensionssparande i det så kallade första beskattningsledet.

Vårt numera skrotade skattesubventionerade pensionssparande innebar att du hade avdragsrätt på de pengar som sattes in i en pensionsförsäkring eller inom IPS.

Eftersom insättningarna blev skattefria så behövde du istället skatta på pensionspengarna vid utbetalning. Nu när insättningarna inte längre är skattefria får du således betala skatt både på insättningarna och utbetalningarna vilket gör att det inte längre är en förmånlig sparform.

Det finns i dag dock fortfarande en subventionering på de gamla privata pensionskontona, nämligen på pengarna som redan är insatta. Det beror på att skattesatsen för avkastningsskatt är 15 procent på dessa pensionskonton jämfört med 30 procent på ISK och Kapitalförsäkring.

På sparandet i en svensk pensionsförsäkring eller IPS men även ISK och Kapitalförsäkring betalar du årligen en avkastningsskatt. Avkastningsskatten är en skatt som tas ut enligt schablon. I de allra flesta andra EU-länder tillämpar man inte avkastningsskatt.

Faktum är att det bara är Sverige, Danmark och Italien som tar ut skatt löpande på avkastningen på pensionskonton. Det kan finnas flera förklaringar till det, men enligt Eva Erlandsson är ett skäl att de andra EU-länderna, som inte tar ut avkastningsskatt, vill stimulera ytterligare sparande till pension genom att ge en subvention även i detta led.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -