Under nästa år kommer prisbasbeloppet att höjas med 1 000 kronor till 46 500 kronor vilket innebär att främst garantipensionärer och studenter kan se fram emot mer pengar i plånboken nästa år. En garantipensionär får exempelvis cirka 180 kronor mer i plånboken per månad från och med 2019.

”Prisbasbeloppet höjs för att se till att våra trygghetssystem hänger med i prisutvecklingen. Vi gör det för att pensionerna och andra ekonomiska stöd inte ska urholkas och halka efter prisutvecklingen i samhället i stort”, kommenterade socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Den som arbetar kan också gynnas av det högre prisbasbeloppet. Det beror på att prisbasbeloppet även används vid beräkning av de så kallade skiktgränserna för statlig inkomstskatt.

Alla som har beskattningsbara inkomster över en viss nivå behöver nämligen betala statlig inkomstskatt. Inkomstskatten styrs av de så kallade skiktgränserna och tas ut i två skikt. I den nedre skiktgränsen tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Och på inkomster i den övre skiktgränsen tas ytterligare 5 procent ut i statlig inkomstskatt.

Kortfattat så betyder det att när prisbasbeloppet höjs, så höjs även skiktgränserna. Det innebär att den lägre gränsen för när den statliga inkomstskatten kommer att tas ut går vid en månadslön på cirka 39 500 kronor 2019 jämfört med 37 900 kronor 2018.

Prisbasbeloppet styr vidare skatter och ersättningsnivåer och påverkar storleken på exempelvis garantipension, studiemedel och sjuk- och föräldrapenning. Det beror på att taken i försäkringarna räknas utifrån prisbasbeloppet. Exempelvis åtta prisbasbelopp för sjukpenningen, höjdes från 7,5 den 1 juli, och tio prisbasbelopp för föräldrapenningen.

Inkomsttaket för föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Eftersom det nya prisbasbeloppet landar på 46 500 kronor, och inkomsttaket är 10 prisbasbelopp, betyder det att någon som är föräldraledig får ersättning baserat på löner upp till och med 465 000 kronor i årslön. Det innebär att om den som tjänar mer än 38 750 kronor per månad inte får högre föräldrapenning för det.

Det kan jämföras med 2018 års inkomsttak som innebär att gränsen går vid en månadslön på 37 900 kronor.

Det finns tre olika basbelopp, dels prisbasbeloppet som ofta går under benämningen basbeloppet. Men det finns också ett förhöjt prisbasbelopp som ligger till grund för beräkningen av tilläggspension. 2019 blir det nya förhöjda prisbasbeloppet 47 400 kronor, jämfört med 46 500 kronor 2018.

Och så finns det ett inkomstbasbelopp som styr pensionsgrundande inkomst och fastighetsavgifter. Den vanliga inkomstpensionen höjs däremot inte med hjälp av prisbasbeloppet. Inkomstpensionen beräknas istället med hjälp av ett inkomstindex som baseras på inkomstutvecklingen för alla som arbetar.

Prisbasbeloppet följer det allmänna prisläget, vilket innebär att beloppets värde följer inflationen.

Det är regeringen som fastställer prisbasbeloppet och ett nytt prisbasbelopp räknas fram inför varje år i januari. Det vanligaste är att prisbasbeloppet blir högre, vilket framgår av tabellen nedan, men mellan 2009 och 2010 sänktes faktiskt prisbasbeloppet med 400 kronor. Det var första gången beloppet sänktes sedan införandet av basbeloppet 1960.