Priset på elnätsavgifterna riskerar att stiga mer än nödvändigt, tvärtemot regeringens löfte. Det står klart efter en dom av förvaltningsrätten.
”Läget är komplicerat då prövningen i förvaltningsrätten har skett enligt dagens reglering och ny reglering träder i kraft på området från årsskiftet”, säger Sami Mashial, pressekreterare hos Energimarknadsminister Ibrahim Baylan.
För bara ett par veckor sedan lovade Ibrahim Baylan att elnätsavgifterna skulle sänkas ordentligt från 2020 efte massiv kritik gällande de stora avgiftshöjningar som skett de senaste åren.
Den svenska elnätsmarknaden fungerar som monopol, vilket gjort att elnätsjättarna Vattenfall, Eon och Ellevio kunnat genomföra höjningar på elnätsavgiften med upp emot 60 procent mellan 2010 och 2017.
Men Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarna har varit skeptiskt till förslaget sedan det presenterades. I en tidigare intervju med Placera befarade hon att elnätsbolagen fram till 2020 skyndsamt kommer att påföra konsumenterna ytterligare höjningar av elnätsavgifterna. Något som ser ut att stämma.
Enligt Dagens Industri kommer exempelvis eljätten Ellvio inom kort att höja priserna med 6 procent, motsvarande cirka 500 kronor om året för en villakund, för en halv miljon kunder i Stockholmsområdet.
Och nu riskerar regeringens förslag inte att bli som det var tänkt. Tanken med förslaget var att elnätsbolagen bara hade på sig att genomföra sina avgiftshöjningar till och med år 2019. Höjningar som kunde ske tack vare pengar som elnätsbolagen vunnit i domar 2015.
”Vi tycker att förvaltningsdomstolen har agerat helt fel. Elnätsbolagen hade den här perioden på sig att höja avgifterna, de ska inte kunna skjuta fram detta i evigheter”, säger Tony Rosten ställföreträdande generaldirektör Energimarknadsinspektionen.
Men domen i förvaltningsrätten ger elnätsbolagen rätt att fortsätta med sina avgiftshöjningar även under 2020 – 2023, enligt sin tolkning av den nuvarande lagen.
Det är precis samma pengapott som bolagen har att röra sig med oavsett om elbolagen får längre tid på sig att höja avgifterna eller ej, vilket kan låta som ett nollsummespel, men det finns stora pengar att tjäna för elnätsbolagen.
”Vi har överklagat domen, men om den går igenom kommer elnätsbolagen att ha ytterligare fyra år på sig att ta ut sina höjningar, istället för ett och ett halvt år”, säger Tony Rosten.
”Hade bolagen bara haft till och med 2019 på sig, enligt förslaget, så hade inte alla bolag hunnit utnyttja det utrymme de fått, och helt enkelt inte kunnat genomföra lika stora höjningar”.
Tony Rosten tillägger dock att det är hypotetiskt möjligt, och att detta är rena spekulationer, eftersom elnätsbolagen väljer prissättningen själva.
”Men då skulle de behöva höja kopiöst mycket för att hinna få igenom sina avgiftshöjningar vilket inte hade varit försvarbart”.
Energimarknadsinspektionen har som sagt valt att överklagat domen eftersom de anser att förvaltningsrätten inte har tolkat reglerna på rätt sätt.
Nya elnätsavgifter
Det går inte i dag att dra slutsatsen att intäktsramarna kommer att öka framöver med hänvisning till domen.
I slutändan kommer det att bli Energimarknadsinspektionen (Ei) som i sina beslut om intäktsramarna för perioden 2020-2023 får bedöma vilken påverkan domen kommer att ha på intäktsramarna. Beslutet kommer fattas i oktober 2019.
Energiministerns redovisning i augusti om hur stora prissänkningar kunderna kommer att få gäller är fortsatt hans bedömning.
Om det inte blir några ändringar av domen, så blir det Ei som får göra bedömningen om domen ska ha inverkan på intäktsramarna för perioden 2020-2023, eller inte.
När Ei ska göra denna bedömning har ny reglering trätt i kraft (från 2019) som Ei ska förhålla sig till när de fattar besluten.
Den fråga som Ei får ta ställning till utifrån domen är om elnätsföretagen har rätt att rulla över intäkter från första tillsynsperioden, 2012-2015, till den tredje tillsynsperioden, 2020-2023, eller inte. Ej uttagna intäkter för perioden 2016-2019 får elnätsföretagen rulla över till nästa tillsynsperiod, enligt den nya regleringen.
