De bästa av tider, de sämsta av tider

Utblick Den amerikanska börsen fortsätter att ånga på uppåt men i övrigt dominerar ett bistert börsklimat. Tillväxtekonomierna är hårdast drabbade men även i Europa är det mest rött på börslistan.

Efter den heta börssommaren är det nu helt andra tongångar på de flesta av världens börser. Visserligen fortsätter den amerikanska börsen att imponera men av de dryga 60-talet börser i vår genomgång är det bara ett tiotal som lyckats prestera en uppgång på mer än en procent under den senaste 30-dagarsperioden.

Att USA fortsätter att utvecklas väl borde inte förvåna sett till att konjunkturen är fortsatt stark och skattesänkningarna bidrar till att dra upp vinstnivåerna. Samtidigt ska man vara medveten om att det är ett fåtal teknologiföretag som står för större delen av uppgången.

Enligt en analys av fondbolaget Carmignac stod Amazon ensamt för cirka en tredjedel av uppgången i S&P500 ungefär halvvägs in i 2018 och lägger man till företag som Apple, Microsoft och Netflix i kalkylen så stiger siffran till 80 procent. Så det rör sig om en väldig koncentration av kapital som söker sig till några få tillgångar. Det är faktiskt lite oroande inför framtiden.

Samtidigt uppvisar de amerikanska börsen en betydande stabilitet och volatilitetsindex för S&P500 ligger kvar på låga nivåer, om än inte riktigt på rekordnivåerna från fjolåret.

Baksidan av den amerikanska frammarschen, både ekonomiskt och finansiellt, är en starkare dollar, penningpolitisk åtstramning och att mycket av kapitalströmmarna söker sig till den amerikanska marknaden. Dessutom finns ett ständigt hot i form av ett eskalerande handelskrig med Kina, mycket beroende på dagsformen hos president Trump.

Det här har slagit hårt mot de flesta tillväxtekonomier (Emerging- och Frontier Markets) med breda börsnedgångar som följd. Värst drabbade är de länder som även har inhemska, politiska problem samtidigt som man är starkt beroende av ett konstant flöde av dollar. Dit hör exempelvis Sydafrika, Turkiet och Argentina. Vanligt är också att länder i den här gruppen tvingats till räntehöjningar för att stötta stapplande valutor, vilket också bidragit till svaga börser.

Även i Europa pekar det mest nedåt men här är det andra orsaker som driver utvecklingen. Ett är att det faktiskt finns en del frågetecken kring konjunkturutvecklingen. Humörindikatorerna för både hushåll och företag har backat under senare tid. Visserligen är det få som tror på någon djupare lågkonjunktur men de flesta tycks vara överens om att tillväxttoppen nu är passerad.

För även om Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter har makrostatstiken rullats ut i förhållande till analytikerkollektivets prognoser, visar på en uppåtgående trend för EMU-området så är orsaken till detta främst att prognoserna nu kommit ner. Det fanns en överdriven optimism kring konjunkturutvecklingen i EMU-området i inledning av 2018.

Lägg till detta att ECB avser att avsluta de månatliga obligationsköpen i slutet av året och oro kring både Brexit och den kontroversiella italienska regeringens kommande budgetförslag och vi har huvudförklaringarna till de breda börsnedgångarna. Dessutom är banksektorn på många håll fortsatt känslig för störningar. Något vi bland annat sett i samband med krisen i Turkiet dit många europeiska banker har starka kopplingar.

I övrigt är konjunkturbilden den att USA fortsätter att leverera starka siffror med hushålls- och småföretagshumör på rekordnivåer. Den strama arbetsmarknaden börjar dock bli ett allt större problem även om många hävdar att det fortfarande finns gott om resurser. Stigande löner kan ändå bli ett problem för centralbanken framöver som då kan tvingas till mer aggressiva räntehöjningar. Inflationssiffrorna för augusti innebar dock en viss lättnad efter ett utfall under förväntningarna.

I tillväxtekonomierna har ESI legat stabilt under de senaste månaderna men det finns en viss oro för att den svaga finansiella utvecklingen ska slå mot konjunkturen framöver. I Kina försöker den politiska ledningen i sin tur dämpa de negativa effekterna av handelskonflikten med USA genom att stimulera den inhemska efterfråga. Så förhoppningsvis kan tillväxtekonomierna rida igenom den finansiella storm som drabbat dem.

Sverige har klarats sig hyggligt såväl börs- som konjunkturmässigt även om det varit en liten svacka i inledningen av september. Den komplicerade regeringsbildningen som blivit följden av valet har fått små effekter på finansmarknaden. Drar det ut på tiden kan det givetvis skrämma utländska placerare men vår tro är det i så fall främst kommer att bidra till en fortsatt svag, svensk krona.

Developed Markets

Den genomsnittliga uppgången för den senaste 30-dagarsperioden landar visserligen på hyggliga 0,5 procent men det beror i sin tur på att den dominerande amerikanska börsen har gått upp med 2,1 procent. Israel toppar med en uppgång på 2,7 procent och fortsätter att dra nytta av teknologirusningen. I övrigt är det mest rött på listan.

Att Hongkong ligger i botten förvånar inte sett till den svaga utvecklingen i fastlands-Kina till följd av handelskonflikten med USA och viss osäkerhet kring hur det i slutändan kommer att slå mot konjunkturen.  Storbritannien backar till följd av de komplicerade Brexit-förhandlingarna. Lite mer förvånande är att flertalet länder i EMU-området har det tungt men konjunkturen har toppat samtidigt som det finns en viss politisk oro kring bland annat Italien. Den fortsatt skraltiga banksektorn i flera länder drabbas hårt.

Emerging Markets

Tillväxtekonomierna fortsätter att ha det tungt och den genomsnittliga nedgången under de senaste 30 dagarna är 3,7 procent. Från årsskiftet är börsnedgången hela 5,6 procent efter den tunga börssommaren. Den ryska börsen fortsätter att dra nytta av oljeprisuppgången även om sanktionerna mot landet har förlängts och andra råvaror backat i pris. Mexico har haft ett litet lättnadsrally sedan ett nytt handelsavtal med USA ser ut att vara på väg att slutas.

I övrigt är det mest nedåt som gäller och bland faktorer som bidrar till nedgångarna finns en stark dollar, sjunkande råvarupriser och osäkerhet kring effekterna av ett potentiellt handelskrig. EM-länderna drabbas också av att länderna dräneras på viktigt kapital när USA lockar de tunga investerarna samtidigt som penningpolitiken går i en mer åtstramande riktning.

Frontier Markets

Att man på finansmarknaden börjat röra sig bort från mer riskfyllda tillgångar syns kanske allra tydligast i kräftgången för börserna i de mindre utvecklade tillväxtekonomierna. Här landar den genomsnittliga nedgången under de senaste 30-dagarna på 4,1 procent och från årsskiftet på -12,1 procent. Länderna befinner sig längst ner på den finansiella näringskedjan och är de som vanligtvis får ta den första och största smällen när riskviljan avtar.

Nu fortsätter visserligen den globala konjunkturen att utvecklas hyggligt vilket kan ge den här gruppen länder en revansch när handelsfrågorna klarnar och dollaruppgången avtar. Att Argentina placerar sig i botten är en tydlig effekt av dollarstyrka och mindre tillgång på riskvilliga investerare. En liten extra guldstjärna kan dock ges till den rumänska börsen som fortsätter uppåt.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -