Den som tidigare läst på om e-handelsspecialisten Avensia känner igen första halvåret 2018. Bolaget växer fortfarande snabbt och anställer personal i ett rasande tempo, vilket i sin tur initialt slår på lönsamheten. Hittills i år har 50 personer anställts och nu är man 165 personer på lönelistan.

Nyanställda juniorer kräver kostsam inskolning och värvade seniora konsulter vill ha bra betalt. Innan alle man står redo på däck flackar därför rörelsemarginalen. En direkt positiv effekt av anställningarna är dock att behovet av underkonsulter minskat för att klara beläggningen, något som också pressat lönsamheten i tidigare perioder.

Värt att understryka är att Avensias tillväxtresa ändå görs lönsamt, även om vinsten är liten. Bolaget har hittills tagit sig råd att dela ut en slant till aktieägarna (senast 18 öre per aktie, totalt cirka 6,4 Mkr). Inkluderat även kostnaderna för flytten till ett nytt huvudkontor var kassaflödet negativt i kvartalet. Men den löpande verksamheten genererade ett litet överskott på 1,6 Mkr.

Av omsättningsökningarna att döma (49 procent under första halvåret) gör bolaget många rätt för sina kunder. E-handel, eller e-portaler, som kontaktyta för både B2C- och B2B-försäljare är snart en hygienfaktor. Men B2B-försäljning sker fortfarande i stor utsträckning per telefon, vilket är ett tidsödande sätt att göra affärer.

Nordiska konsumenter är vana att få se lagersaldo i fysiska butiker presenterat direkt via webbläsaren. Och sen få valmöjligheten att hämta i butik eller beställa hem. Det sparar förbaskat mycket huvudvärk. Samma modell måste snart gälla fullt ut mellan företag också.

Lyckosamma e-handlare som NA-KD:s och Lyko har plattformar som bygger på Avensias ramverk Scope. Och båda e-handlarna har nyligen vunnit pris för respektive kundupplevelse, vilket naturligtvis är bra reklam för Avensia.

Många fler kända företag ryms i kundlistan. Bland annat har herrekiperingen Stenströms, sminkkedjan Kicks och matvaruhandeln Coop tagit emot deras hjälp.

Än så länge utförs lejonparten av strategiuppdragen i Sverige och sålda konsulttimmar är den främsta intäktskällan, bara en mindre del av intäkterna kommer från produktförsäljningen av Storefront.

Vid lanseringen av Storefront tolkade vi det som att Avensia ville utvecklas till mer av ett teknikbolag. Men som strategisk e-handelspartner är det fortsatt konsulttimmar som kommer vara den främsta handelsvaran.

Produkten Storefront (som bygger på Episerver Commerce) har inkluderats i Microsofts globala erbjudande, och det kanske kan ge ett önskat uppsving för produktförsäljningen utanför Norden, inte minst Nordamerika.

I senaste kvartalet har nya avtal vunnits i Sverige, Norge, Storbritannien, Schweiz, Australien och USA. Ju fler kunder desto mindre blir risken. Under fjolåret stod nämligen de två största beställarna för hela 30 procent av omsättningen.

Avensia gör bedömning att kundernas behov av experthjälp och vägledning inom e-handel kommer att öka de kommande åren och den synen delar vi. Det är ett självklart steg i digitaliseringen.

På den nordiska marknaden bör starka referenskunder minska friktionen vid nyförsäljning. Men när Avensia blickar ut i världen växer konkurrensen och avståndet till kunden.

Frågan är sen hur lönsamt Avensia kan vara när man vuxit i sin kostym, och hur stor plats Storefront-försäljningen (högre marginal) tar under kommande år?

Bland börsens it-konsulter och mjukvarubolag varierar lönsamheten mycket. Det gör också värderingarna. Grovt generaliserande värderas mjukvarubolagen högre och har också bättre lönsamhet, konsulterna är mindre lönsamma, värderas lägre, men delar gärna ut pengar till ägarna.

De mer renodlade konsultfirmorna på Stockholmsbörsen värderas mellan p/e 14–19 och genererar marginaler mellan 5–15 procent, grovt uppskattat. Den höga tillväxten hos Avensia motiverar en högre prislapp än snittet, men bolagets storlek (börsvärde 415 Mkr) motiverar istället en viss rabatt.

Håller vi oss till ett marginalantagandena på 10 procent, och räknar med en omsättningstillväxt på 30 procent under kommande år så faller värderingen till p/e 17 på nästa år, vilket är helt okej. Men kanske är det högt räknat på marginalen. Det är ett stort nytt manskap som ska ut i produktionen.

Senast jag satte köp på Avensia var under hösten 2016, därefter publicerades en neutral analys – där köprådet föll på målsnöret. Sen dess har aktien stigit ytterligare. Men sedan toppnoteringarna kring 14 kronor har aktien fallit tillbaka något senaste månaderna. Det ger oss ett hyggligt läge att liva på igen.

Nyligen sålde bolagets styrelseordförande Per Wargéus 455 000 aktier till ett fondbolag. Att det institutionella ägandet ökar brukar inte vara en negativ signal. Utförsäljningen motsvarar bara 9 procent av Wargéus innehav.

Mindre konsultfirmor är alltid högrisk men rådet blir köp – då efterfrågan på Avensias tjänster och produkter sannolikt kommer öka under kommande år.