”En portfölj som består till hälften av guld och aktier har avkastat bättre än separata investeringar i guld eller aktier sedan millennieskiftet. Du får helt klart en jämnare avkastning genom att addera guld till portföljen”, säger Eric Strand, kapitalförvaltare hos Pacific fonder för ädelmetallhedgefonden Pacific Precious.

”Jag tycker att alla minst bör ha 5 procent guld i en portfölj men upp till 25 procent. Lyssnar man på den ansedda firman Oxford Economics, så tycker de att man ska ha mellan 5–10 procent investerat i guld.”

”Det fina med att addera guld och ädelmetaller till portföljen är att korrelationen och samvariationen med aktier är mycket låg och inte sällan negativ. Det innebär att guld ofta stiger när aktier går ner. De år då börsen går som starkast är det bästa att bara ha aktier. Men i princip alla andra år är det bättre att diversifiera eller sprida risken med guld. Den stora skillnaden är de dåliga åren. Med guld i portföljen blir avkastningen betydligt bättre än utan. Det ger en stabilare avkastning över tiden, vilket är bra vid ränta-på-ränta beräkning.”

Mycket kapital har sökt sig till aktier och obligationer, men inte lika mycket till ädelmetaller. Men nu kan vi stå inför ett kommande ädelmetall-rally.

”Fördelen nu är att börserna och obligationsmarknaden med tio års uppgång i ryggen blivit otroligt stora volymmässigt. När vi kommer till ett läge där kapitalet vill från aktier och obligationer, kommer vi sannolikt att se mycket stora kapitalströmmar som ska hitta ny avkastning - exempelvis i ädelmetaller", säger  Eric Strand.

 Eric Strand

Det saknas inte orosmoln som på sikt talar för ädelmetaller som guld och silver.

”Banksystemet är fortfarande sårbart i Europa, det italienska banksystemet ser fortfarande inte bra ut vilket inte heller Deutsche bank gör.”

Enligt Eric Strand är det en vanlig missuppfattning att högre ränta är dåligt för guld och ädelmetaller, då de inte ger någon ränta.

”Det som är intressant för guldprisets utveckling är realräntan. En positiv realränta är inte bra för guldet, men en negativ realränta är bra. Det viktigaste att ha koll på är riktningen på realräntan. Om den går från minus två till minus tre är minus två sannolikt redan diskonterat i priset, men riktningen när det går från minus två till minus tre påverkar guldpriset.”

En annan faktor som talar för guld är den ökade skuldsättningen och en minskad möjlighet att ta ut kapital från bankerna.

”Vi hade finanskrisen 2007–2009, men vi har inte sanerat tillräckligt. Idag är världsekonomin mer dopad och man har medicinerat patienten utan att ta tag i de verkliga finansiella obalanserna. Island sanerade ordentligt för bankerna och landets ekonomi. Den amerikanska centralbanken har börjat minska skuldsättningen, men det kommer med dagens takt ta 20 år bara för FED att komma tillbaka till nivån före finanskrisen.”

”I Europa finns det nya bankregelverk vad som gäller vid en bank-run. När alla kunder i banken vill ta ut sina pengar så kommer det inte att vara möjligt. Det innebär att man inte kan göra vad man vill med sina egna pengar, men det kan man göra med guld som inte har en motpartsrisk.”

En vanlig missuppfattning i media är att en stark dollar inte är bra för guldpriset och att det är ett-till-ett förhållande.

”Sedan år 2000 har den amerikanska dollarn tappat 80 procent mot guldpriset. När dollarn stärks blir guld, som prissätts i dollar, dyrare för övriga världen vilket i perioder ger en negativ korrelation – men det finns också perioder av positiv korrelation. Vid riktigt stora kriser flockar sig investerarna till dollar som en Safe Heaven. Oftast stiger guldet då samtidigt eller med några veckors fördröjning och blir då också en Safe Heaven, som svensk investerare får man då dubbla effekter.”

Centralbankerna äger ganska mycket guld i sina valutareserver idag. Såväl den kinesiska och den ryska centralbanken har varit stora nettoköpare av guld de senaste åren. Det är en trend som Eric Strand tror kommer att fortsätta och stärker guldpriset på sikt.

”Att centralbankerna har nytta av guldreserver är tydligt, Riksbanken hade stor nytta av guldreserven 2008, då Riksbanken sålde guld för att växla till amerikanska dollar som de senare kunde kanalisera till de svenska bankerna som var i stort behov av det. Idag har Riksbanken runt 13 procent av valutareserven i guld".

"Flera av världens centralbanker har netto köpt guld i åtta år. Den amerikanska centralbanken har hela 70 procent av valutareserven i guld, även den tyska centralbanken har en mycket stor del i guld också 70 procent. Men det är Rysslands och Kinas centralbank som sticker ut. De har betydligt mindre guld än så i sin valutareserv, och de fortsätter netto köpa guld. Kinas centralbank vill sannolikt köpa mer guld till sin guldreserv, så man minskar sitt beroende av dollarn och USA.”

Eric Strand berättar att det finns två typer av handelsmönster för guldet som på sikt kan bli aktuella.

”Guldet drivs av i huvudsak av två trades. Den första är ”Fear trades” då man är rädd för skuldsystemet, politisk oro eller exempelvis krig. Nästa fas är ”Greed trade”. Det är när folk blir giriga och alla vill äga guld och guldpriset går upp för mycket. ”Greed trade” är absolut inte aktuell just nu. Sannolikt inte ”Fear trade” heller just nu, när riskviljan är hög på finansmarknaden. Centralbankerna har varit duktiga på att trycka otroligt mycket pengar för att minska risken. Det har ökat den globala skuldsättningen väldigt mycket, vilket kan bli en utlösande faktor för nästa fear trade.”

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.