Reglerna som styr världens mest använda aktieindex

Fondkommentar S&P 500 anses vara det mest använda index i världen för indexfonder. 3 500 miljarder kronor är placerade i indexfonder som slaviskt följer S&P 500 index. Läs här hur indexet är uppbyggt.

Räknar man med aktivt förvaltade fonder, som har indexet som jämförelseindex, stiger summan till hela 9 000 miljarder kronor när vi . Finansmarknadens uppfinningsrikedom har gjort att det finns också ett otal finansiella instrument knutet till indexet. Det betyder att minsta ändring i S&P 500 index får stora konsekvenser och sätter igång stora rörelser på aktiemarknaden.

Att så mycket kapital är placerat mot just S&P 500 index beror på att det allmänt ses som den bästa enskilda mätaren av amerikanska storbolagsaktiernas utveckling. Indexet omfattar i princip de 500 ledande företag som representerar hela 80 procent av tillgängligt marknadsvärde på de amerikanska börserna.

S&P 500 index såg dagens ljus den 4 mars 1957, och var det första amerikanska marknadsviktade indexet. Tidigare fanns Dow Jones Industrial Index, som är betydligt smalare med endast 30 aktier och framförallt var det omodernt med sin prisviktning.

Genom att börja använda marknadsvärdet behöver indexet inte ta hänsyn till aktiesplitar, nyemissioner eller aktieåterköp.

Beräkningen är relativt enkel, den utgår ifrån bolagets antal aktier gånger aktiepriset som ger bolagets marknadsvärde. Ju större marknadsvärde ett bolag har ju större vikt i index. Man tar hänsyn till free float i aktien, när man beräknar antal aktier. Begreppet Free float innebär att man tar bort de aktier i ett bolag som huvudägaren har och inte är tillgänglig för aktiemarknaden, utan fokus blir på de aktier som verkligen kan handlas och byta ägare över börsen.

Att man beaktar free float gör att Microsoft får ett högre marknadsvärde än Amazon, trots att Amazon är världens näst största bolag efter Apple när man räknar in alla bolagets aktier. Amazons grundare och tillika huvudägare i bolaget Jeff Bezos aktier exkluderas från indexberäkningen.

Free float-anpassning är vanligt bland indexberäknare men S&P 500 index har en stor skillnad från de flesta marknadsviktade indexen på finansmarknaden. S&P 500 styrs av en indexkommitté precis som Dow Jones Industrial Average index gör. Trots att det styrs av en indexkommitté och inte använder inte ett rent mekaniskt regelverk, är indexet överraskande transparent.

Alla bolag i index måste vara amerikanska.

Bolag måste ha ett marknadsvärde på minst 6,1 miljarder dollar

Minst 50 procent av bolagets aktier måste vara handelsbara på börsen

Bolagets aktie måste vara likvid och handlas frekvent till en tillräckligt stor omsättning på börsen

Bolag måste ha ett positivt rapporterat resultat det senaste kvartalet och även för de fyra senaste kvartalen tillsammans.

Regeln om att bolaget inte ska gå med förlust gör att Tesla inte kvalificerar sig i S&P 500 index. Trots att det är på plats 125 mätt i totalt marknadsvärde bland de amerikanska bolagen.

Det senaste aktiebytet gjordes den 28 augusti i år. Molntjänstbolaget Arista Networks ersatte fastighetsbolaget GGP som blev uppköpt av konkurrenten Brookfiels Property Partners.

Sedan förra sommaren är bolag med olika aktieslag är inte längre berättigade att ingå i S&P 500 index.

Det är inte lika vanligt på de amerikanska börserna att bolag har olika aktieslag med olika rösträtt noterad som det är på Stockholmsbörsen. Men de senaste åren har det blivit allt vanligare bland nynoterade bolag att använda den strukturen.

Bolag som Berkshire Hathaway, Facebook och Google (Alphabet) med olika aktieslag ingår fortfarande i index då de noterades före den nya regeln.

Ett bolag som hamnat utanför S&P 500 index på grund av den nya regeln är relativt nynoterade teknikbolaget SNAP.

De tio största aktierna väger drygt 20 procent. Värt att notera är också att Googles moderbolag Alphabets båda A och C – aktier hamnar bland de tio största aktierna.

Men det finns kritiska röster mot just marknadsviktade index, särskilt i fotspåren på den allt snabbare tillväxten inom indexfonder.

Indexfonder tar inte hänsyn till bolagens värdering, om bolag är övervärderade, utan handlar slaviskt upp aktien efter storlek i index. Genom indexfondernas starka framväxt gynnar det de största bolagen som blir större och nu har blivit riktiga giganter mätt i marknadsvärde.

Apple har just passerat drömgränsen för ett marknadsvärde på 1 000 miljarder dollar. Vilket även Amazon har gjort under enskilda handelsdagar. Kritikerna menar at det kan leda till en hög koncentration av några enskilt stora aktier som spiller över i ett antal dominerande sektorer i index.

Sektorfördelningen i S&P 500 index är väl diversifierad. Klart största sektor är teknik på drygt 22 procent. Men teknikbolagen är inte mer dominerande idag än vad de var vid millennieskiftet. Finanssektorn är god tvåa följt av hälsovårdsbolag.

Att just S&P 500 index är det mest populära har att göra med att aktierna som ingår är frekvent handlade vilket innebär att det är relativt billigt att spegla indexet i olika typer av fonder. Och inte minst så gör indexkommitténs arbett att indexet får en klar ”tilt” mot stora väletablerade kvalitetsbolag som tjänar pengar och numera gynnar bolag som håller på principen en aktie en röst.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -