Senast i juni gjordes ett byte i Dow Jones Industrial Average. Ut gick GE och in kom apotekskedjan Walgreens. Jag skrev en artikel om bytet. Sedan kom flera mail till min mailkorg som påpekade att jag borde beskriva hur indexet fungerar bättre. Och man kan snabbt konstatera att vid en första anblick ser det ut som ett högst märkligt index.

Det styrs av en indexkommitté och använder inte ett rent mekaniskt regelverk, viket gör att det blir helt klart mindre transparent. Och inte minst så är det inte börsvärdet som styr respektive bolagsvikt i index, vilket är standard i branschen. Utan det är aktiepriset som styr indexvärdets utveckling.

Indexet är gammalt, det grundades redan 1896 av USA:s ledande affärstidning Wall Street Journal och informationsföretaget Dow Jones grundare Charles Dow.

Charles Dow

När indexet såg dagens ljus fanns inga räknemaskiner eller datorer. Det gjorde att man använde aktiepriset som beräkningsfaktor vid indexberäkning. Det var helt enkelt det mest tidseffektiva och enklaste sättet. Men det är helt klart en relikt från sent 1800-tal.

Trots de begränsningar som indexet har genom att använda aktiepriset, beter det sig väldigt likt ett marknadsviktat index. Om ett indexbolag genomför en split (delar en aktie i flera nya delar), kan det få stora konsekvenser.

Apple är världens största bolag mätt som marknadsvärde. Det är det största bolaget i S&P 500 index som är just marknadsviktat. Apple är även störst i MSCI World Index det också marknadsviktat.

Men i Dow Jones Industrial Average hamnar det först på femte plats med knappt 6 procents vikt i index. Största bolag i index är Boeing. Det väger 9 procent vilket baseras på att aktiepriset är knappt 350 dollar. Det gör att Boeing väger en och en halv gånger så mycket som Apple.

Vän av ordning som kan sina amerikanska bolag inser snabbt att Googles noterade moderbolag Alphabet och Amazon inte kan komma in i index. De handlas på 1 170 dollar respektive 2 000 dollar.

Det skulle förstöra indexvikterna otroligt mycket, Google och Amazon skulle lägga beslag på halva indexvärdet. Men å andra sidan om bolagen genomför en eller två aktiesplitrar så har de större möjlighet att komma in i Dow Jones Industrial Average.

Det är en idékommitté som bestämmer när det ska komma in ett nytt bolag. Det finns inga fasta riktlinjer i regelverket som säger hur ofta de ska träffas och när nya bolag bytas ut i index. Deras uppdrag är att indexet med de 30 bolagen ska spegla det amerikanska näringslivet. I genomsnitt är har ett bolagsbyte skett var annat år och totalt är man uppe i 60 ändringar.

Dow Jones Industrial Average består av de riktigt stora drakarna som man med gott samvete kan kalla marknadsledare. Nu pratar vi branschledare som flygtillverkaren Boeing, teknikbolaget Apple, investmentbanken Goldman Sachs, betalkortsbolaget Visa, och filmskapare och nöjesparksbolaget Disney.

Genom att satsa på de amerikansks marknadsledande bolag får man många fördelar. Bolagen har tagit stora investeringar och visat att affärsmodellen håller. Oftast kan bolaget dra fördel av sin dominerande position och storlek med lägre kostnader genom skalbara stordriftsfördelar. Belöningen för marknadsledare är högre marginaler, högre vinst och starkare kassaflöde än konkurrenterna. På sikt ska det generera ett högre aktieägarvärde.

Det är egenskaper som är som bäst när börsen är svajig och sur. Under de stora börsnedgången 2008 backade Dow Jones Industrial Average mindre än det betydlig bredare S&P 500 index.

Just idékommitténs fokus på branschledare kommer sannolikt att hjälpa det fortsätt att hålla lite bättre än S&P 500 under kommande marknadsnedgångar. I år har S&P 500 index avkastat bättre. Störst sektor iDow Jones Industrial Average är industri och inte teknikbolag.

Dow Jones Industrial Average saknar två sektorer jämfört med det bredare S&P 500 index. Fastigheter som är en relativt ny sektor i S&P 500 index saknas. Och det gör allmännyttiga bolag även kallat utilites som inte är representerade.

Det som är intressant med idékommitténs arbete är att de följer med hur det amerikanska näringslivet utvecklas, vilka trender som är starka och vilka som svalnat.

De ser ut att vänta och se om det verkligen är en stark långsiktig trend före bolagen kommer in i index. Det gör att man får ut bolag som går från bra till dåligt snabbare. I ett marknadsviktat index sjunker de dåliga bolagen hela vägen till det är obefintligt.

För att vara en relikt så fungerar Dow Jones 30 index förvånansvärt bra som värdemätare på amerikansk ekonomi. Man kan kort konstatera att resultatet blir bra. Trots det relativt lilla antalet bolag får man ett index med ett beteende som inte är sämre än ett bredare marknadsviktat index.

Och inte minst så är det väldigt många framgångsrika fondförvaltare som anammat idékommitténs synsätt att satsa på marknadsledare i sektorer som har vind i ryggen utifrån starka framtids vänliga trender och teman.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.