Sena studier kan ge dålig pension

Privatekonomi Sverige är ett av de länder där ungdomar kommer ut allra sist på arbetsmarknaden. Något som bland annat kan leda till kraftigt lägre pension.

Allt fler svenska ungdomar väljer att plugga vidare efter gymnasiet, faktum är antalet studenter har fördubblats från omkring 200 000 i början på 90-talet till drygt 400 000 idag, en positiv utveckling som ger en god start ut i arbetslivet.

Men svenska studenter börjar studera sent, och tar lång tid på sig att avsluta sina studier och det kan vara problematiskt. Att komma ut sent i arbetslivet kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för den totala livsinkomsten, exempelvis i form av lägre pension.

Den uppskattade etableringsåldern i Sverige ligger på drygt 30 år, enligt en färsk rapport av Svenskt Näringsliv, det är högre än många andra OECD-länder. Etableringsåldern inträffar när 75 procent av en årskull förvärvsarbetar

I exempelvis Norge ligger etableringsåldern på runt 26 – 27 år.

"Allt annat lika är det inte bra att vi har en så hög etableringsålder. Det gör att vi hinner jobba färre år, eftersom vi inte skjuter upp pensioneringen i samma utsträckning, vilket innebär färre arbetade år än vad som hade varit fallet vid ett tidigare arbetsmarknadsinträde", säger Jens Magnusson, privatekonom SEB.

Jens Magnusson

Samtidigt menar Jens Magnusson att det finns faktorer som skulle kunna uppväga de negativa effekterna, exempelvis om det var så att vi blev mer välutbildade, mindre sjukskrivna, utförde mer värdeskapande jobb eller kunde jobba längre upp i åldern än andra länder, exempelvis våra nordiska grannar.

Enligt Jens Magnusson saknas dessa effekter, åtminstone i tillräckligt stor utsträckning för att kompensera för de problem den höga etableringsåldern medför.

Den egna ekonomin påverkas negativt genom exempelvis kortare karriär, kortare löneutveckling och lägre pension eftersom pensionen grundar sig på inbetalningar från hela arbetslivet och färre arbetsår innebär lägre totala inbetalningar.

Detta framgår av exemplen nedan där våra exempelpersoner är födda 1990 och tar examen från samma utbildning.

Exempel 1. Erik tar några sabbatsår efter gymnasiet och börjar studera på högskola vid 24 års ålder. Efter tre år väljer han att avsluta sin utbildning för att påbörja en ny, något som leder till att han kommer ut på arbetsmarknaden först vid 32 års ålder. När Erik är 70 år går han i pension, och får då ut drygt 60 procent av slutlönen i pension.

Exempel 2. Sanna väljer att studera vidare direkt efter gymnasiet och kommer ut på arbetsmarknaden när hon är 24 år. När Sanna är 70 år går hon i pension och får då ut drygt 72 procent av slutlönen i pension.

Källa: Pensionsmyndigheten. Av exemplen ovan framgår alltså att Erik som är den sist ut i arbetslivet kommer att få omkring 10 procent lägre pension än Sanna.

Den som börjar arbeta sent på grund av en mycket lång utbildning, exempelvis dubbla universitetsexamen eller en doktorsexamen i något ämne som ger bra förutsättningar på arbetsmarknaden, kan tjäna på detta jämfört med att ha börjat jobba tidigare, men Jens Magnusson anser att det inte riktigt är så enkelt.

"Så är det säkert också i vissa fall men i Sverige är utbildningspremien, alltså den höge inkomsten efter skatt som följer av högre utbildning, relativt liten så i många fall är det svårt att kompensera för det kortare arbetslivet".

Samtidigt poängterar han att allt inte kan mätas i kronor och ören.

"Den som etablerar sig sent på arbetsmarknaden kanske har hunnit med studier, resor, idrottande eller annat som denne tycker mer än väl uppväger den lägre livsinkomsten. Men ur ett ekonomiskt perspektiv är den höga etableringsåldern ett problem”.

Det finns några olika faktorer som ligger till grund för den sena etableringsåldern i Sverige. Dels är en svensk i genomsnitt 24 år när denne påbörjar en högskoleutbildning. Det är två år senare än OECD-snittet.

Andelen 19-åringar som studerar hel- eller deltid på en eftergymnasial utbildning är bara 16 procent i Sverige. Det kan jämföras med OECD-genomsnittet på 33 procent.

Och dels så läser många i Sverige, nära tre gånger så många som genomsnittet i OECD, också långa utbildningar. Faktum är att den genomsnittliga studietiden i Sverige är cirka sex år.

Vissa pekar på att detta beror på det svenska utbildningssystemet som i vissa delar är generösare i Sverige och tillåter längre studietider och fler omstarter.

Till viss del har man med ekonomiska styrmedel försökt strama åt detta men hittills utan tydliga effekter på etableringsåldern.

Andra tror att det handlar om en kombination av ökat välstånd och en utbyggd välfärdsstat som gör att unga människor helt enkelt kan kosta på sig att vänta med att jobba och i stället göra roligare saker i några år dessförinnan.

Men hur kan man då förklara skillnaden mot våra kanske mest lika länder, Danmark och Norge? Jens Magnussons tolkning är att det också till viss del handlar om gruppbeteende och inställning.

"I exempelvis Finland går en stor majoritet av de som ska studera på högre nivå direkt från gymnasium till universitet. I Sverige finns en utbredd vana att i stället lägga in ett eller två år emellan, med ströjobb, resor eller bara ta det lugnt".

"När man väl börjar studera är det vanligt att känna sig för, studera lite olika saker innan man bestämmer sig, och gärna lägga in någon sabbats- eller utbytestermin innan man är klar. Det förlänger genomströmningstiden och höjer etableringsåldern".

Sammanfattningsvis så vore det bra privatekonomin om tiden mellan gymnasium och arbetsliv totalt sett kan kortas och etableringsåldern sänkas.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, och på Twitter

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -