Skrotad sommartid kan kosta på

Privatekonomi Snart kan växlingen till sommartid vara ett minne blott, något som kan gynna hälsan men ge negativa ekonomiska effekter för samhället.

Sedan 1980 då sommartid infördes har svenska folket varit tvungna att ställa om klockan två gånger per år. Två av tre svenskar skulle dock vilja slippa ställa om klockan visar en färsk undersökning. Motståndet är även tydligt bland invånare runt om i hela EU.

EU-kommissionen har därför påbörjat en utredning för att undersöka om sommartid ska avskaffas eller inte. Nyligen avslutades exempelvis en omröstning där medborgare inom EU fick ta ställning till om de vill behålla sommartiden eller inte. Det vill säga om vi i EU ska fortsätta ställa om våra klockor två gånger om året, dels när sommartiden börjar i mars, dels när den slutar i oktober.

I omröstningen fanns det också möjlighet att uppge hur man upplever den årliga tidsövergången och vilken tid man skulle föredra, sommartid eller vintertid.

Över 4,6 miljoner bidrag med olika åsikter skickades in till kommissionen. Nu återstår att sammanställa vad EU-medborgarna tycker i enkäten, resultatet kommer att redovisas inom några veckor.

Åsikterna kommer sedan att ingå i underlaget som ligger till grund för om växlingen ska slopas. Utöver medborgarnas åsikter tar man också hänsyn till vetenskapliga rön.

Forskning visar att vid båda omställningarna blir det som att flytta till en annan tidszon och det tar mellan några dagar och några veckor att anpassa sig till den nya tiden.

Det här påverkar oss fysiskt och är slitsamt för kroppen. Forskare från Karolinska Institutet har i en undersökning konstaterat att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.

Det finns även forskning som visar att risken för trafikolyckor och arbetsplatsolyckor ökar dagarna efter omställningen till sommartid på grund av att fler kör och arbetar trötta.

Utöver hälsorisker så finns det också ekonomiska faktorer att ta hänsyn till. Besparing av energi, främst belysning, är ett av de vanligaste argumenten för sommartid, såväl när sommartid infördes i Sverige på prov under första världskriget, som under senare år.

En av dem som forskat kring de ekonomiska effekterna av växlingen till sommartid är Olvar Bergland, forskare vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.

”Sommartid är ett politiskt verktyg som vidtas över hela världen som en åtgärd för att spara energi, därav namnet DST (daylight savings time). Målet är att bättre anpassa de mänskliga rutinerna med den naturliga ljuscykeln, så att vi inte behöver använda så mycket elektricitet”, säger han.

Olvar Bergland

Men Olvar Bergland menar att energiförbrukningen varierar kraftigt mellan olika länder och platser. Hans forskning visar exempelvis att sommartid i princip inte har några elsparande effekter alls längst norrut i Europa, där det ändå är ljust när vi vaknar och när vi går och lägger oss.

Enligt Olvar Bergland kan besparingen i södra Sverige bli så mycket som 30 miljoner euro årligen genom att elförbrukningen minskar under sommartid, eller 1 – 2 procent per år.

”Även i Europa finns stor variation med energibesparingar på 0,5 till över 3 procent. Det gäller elförbrukningen i allmänhet, det vill säga hushåll, industri, företag, infrastruktur och så vidare”.

Enligt Olvar Berglands forskning så finns det alltså ett samband mellan att ställa fram klockan till sommartid med att elanvändningen minskar med några procent. Men vad händer när vi ställer tillbaka klockan till vintertid?

Olvar Berglands uppskattning är ett genomsnitt för hela året, det vill säga med hänsyn till övergången mellan sommartid och vintertid under våren och hösten

Det är möjligt att titta på förändring av elförbrukningen under perioden strax före och strax efter att tiden är inställd.

”Vi har gjort det och hittat en minskning av konsumtionen över dagen på våren, och nästan ingen förändring på hösten. Nedgången är störst i en eller två timmar vid solnedgången på våren - precis vad man kan förvänta sig”.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, och på Twitter

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -