Det har varit en het sommar inte bara vädermässigt utan även på börsen. Den svenska börsen steg med omkring 4 procent i juli samtidigt som solen stekte och bränderna härjade. Även internationellt har det varit hett på de flesta marknader och den genomsnittliga uppgången bland mer utvecklade ekonomier (Developed Markets) landar på hela 2,7 procent med Danmark (+5,7 procent) och Schweiz (+5,6 procent) i topp.

En stark rapportperiod har bidragit till börsuppgångarna samtidigt som den globala, och svenska, konjunkturen motstått de mer dystra profetiorna och fortsatt att utvecklas väl. Det ska väl också konstateras att de flesta nog underskattat de positiva tillväxt- och vinsteffekter som de amerikanska skattesänkningarna bidragit med.

Att amerikanska ekonomin växte med 4,1 procent under årets andra kvartal var ett tydligt styrkebesked. I EMU-området har visserligen tillväxten dämpats något men under senare delen av sommaren har det faktiskt åter börjat komma en del positiva överraskningar på makroområdet.

I Sverige har i sin tur tillväxten också överraskat positivt och Konjunkturinstitutets barometerindikatorn har stabiliserats på en hög nivå (se diagram).

I den negativa vågskålen får läggas att en eskalerande handelskonflikt tidvis lagt lite sordin på börsstämningen och då främst det som sker mellan USA och Kina. Även om det hela samtidigt håller på att utvecklas till något av ett bilateralt handelskrig mellan USA och resten av världen.

Hittills har dock finansmarknaden reagerat lugnt på Donald Trumps olika utspel och räknat med att parterna slutligen ska mötas vid förhandlingsbordet och nå någon form av nöjaktig lösning. Om en förhoppningsvis fortsatt stabil global konjunktur är det som främst kan driva på riskviljan ytterligare under hösten så saknas det inte hot mot en gynnsam börsutveckling.

Handelskonflikten

När vi blickar framåt så tror vi, i likhet med majoriteten av analytikerkollektivet, att just handelsfrågan kan bli det största hotet mot ett fortsatt positivt börsklimat. Donald Trump har trappat upp retoriken mot Kina och hotar nu med 25-procentiga tullar på kinesiska varor omfattande 200 miljarder dollar.

Tullar som skulle kunna införas redan under september. Ett försök av presidenten att tvinga kineserna till förhandlingsbordet men hittills har den kinesiska ledningen inte gett efter för direkta hot. Istället tycks Kina förbereda sig genom att införa åtgärder som begränsar de negativa effekterna av ett eventuellt handelskrig.

Dit hör bland annat lättnader på kreditmarknaden och en kraftig försvagning av den kinesiska yuanen som tappat nära 8 procent mot dollarn sedan slutet av maj (se diagram). En ökad konfrontation mellan dessa två ekonomiska jättar skulle påverka både tillväxt och finansmarknad negativt.

Räntor

Räntemarknaden är också främst ett internationellt kort eftersom vi räknar med att det dröjer till tidigast mot slutet av detta år innan Riksbanken törs skrida till verket och försiktigt börja höja räntan.

Den amerikanska centralbanken har däremot kommit en bra bit in på sin åtstramningscykel och väntas, givet att handelskonflikten inte eskalerar, höja räntan ytterligare två gånger i år.

En septemberhöjning är i princip helt inprisad på räntemarknaden medan en decemberhöjning ges lite drygt 60 procents sannolikhet. Även om räntehöjningarna i sig är någon form av styrkebesked så är risken förstås att finansmarknaderna reagerar med viss skepsis på dessa.

Mer allvarligt för finansmarknaderna i stort är nog ändå om de långa marknadsräntorna rör sig uppåt. Vi har sett tidigare i år hur den amerikanska börsen reagerat negativt - och dragit med sig andra börser – när den amerikansk tioårsräntan letat sig över den, i alla fall symboliskt, viktiga 3-procentsnivån.

Nu ligger den åter och tuggar kring denna nivå och det finns faktorer som talar för fortsatt ränteuppgång.

För om de positiva tillväxteffekterna av de amerikanska skattesänkningarna kanske underskattats så är baksidan av sänkningarna att Trump-administrationen ganska grovt underskattat de negativa effekterna på statskassan.

Så samtidigt som Federal Reserve stramar åt och ECB och Bank of Japan minskar på sina köp av statspapper så stiger utbudet på amerikanska obligationer kraftigt under hösten. Risken är därför att finansmarknaden underskattar den press uppåt på långa marknadsräntor som sannolikt är förestående.

Politik

När det gäller de politiska skeendena är det inte så förvånande att blicken åter riktas mot USA. Nu har vi visserligen ett val även i Sverige men vi räknar med att effekterna på finansmarknaden blir små och övergående. USA står i sin tur inför ett synnerligen viktigt mellanårsval till kongressen i november och en redan hög konfliktbenägenhet riskerar att stegras ytterligare fram till dess.

En första, stor konfrontation lär bli den höjning av skuldtaket som måste genomföras inom de närmaste månaderna. Trump har redan gått ut med att han inte tvekar att stänga ner statsapparaten och även om den negativa effekten på finansmarknaden tenderar att vara av övergående natur så kan det bli värre än vanligt den här gången.

Bostadsmarknaden

Slutligen förtjänar det att nämnas ett mer specifikt hemvävt hot i form av den svenska bostadsmarknaden. Nu närmar sig den mörka hösten och nästan lika säkert som amen i kyrkan lär utvecklingen av bostadspriser hamna under lupp när aktiviteten på bostadsmarknaden avtar.

Det finns en ganska stor sannolikhet för att förra höstens boprisfall återupprepas i år. En sådan utveckling tenderar att skrämma främst utländska placerare och riskerar att pressa både svensk börs och krona.

Att det finns flera hot på finansmarknaden är visserligen inget ovanligt men börshösten ser ut att kunna bli lite extra orolig den här gången. Men håller bara den globala tillväxten i sig brukar eventuella risker också kunna pareras.