På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

RB: Splittrad syn i protokollet

Makro "Mått på underliggande inflation indikerar att inflationstrycket fortfarande är måttligt, vilket enligt flera ledamöter reser frågetecken kring inflationsutvecklingen på sikt", skriver Riksbanken.

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är fortsatt gynnsam och i Sverige är den ekonomiska aktiviteten hög, arbetsmarknaden stark och inflationen vid målet. Osäkerheterna i omvärlden har dock ökat.

Det framgår av protokollet från det penningpolitiska mötet den 3 juli.

Att KPIF-inflationen är nära målet på 2 procent beror framförallt på en snabb ökning av energipriserna.

"Mått på underliggande inflation indikerar att inflationstrycket fortfarande är måttligt, vilket enligt flera ledamöter reser frågetecken kring inflationsutvecklingen på sikt", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att liksom tidigare indikerar prognosen att långsamma höjningar inleds mot slutet av året. Majoriteten underströk samtidigt att penningpolitiken i det här läget behöver gå fortsatt försiktigt fram med räntehöjningar.

Vice riksbankschef Martin Flodén, som reserverade sig mot räntebanan vid räntemötet i juli, ser flera anledningar till att Riksbanken borde börja höja räntan tidigare än vad reporäntebanan indikerar.

Det sade han vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, enligt protokollet.

En faktor som är att penningpolitiken med minusränta är, och uppfattas vara, okonventionell.

"De senaste årens penningpolitik har visserligen fungerat väl och fått begränsade negativa sidoeffekter, men jag tror att det är bra att börja röra sig mot en lite mer normal penningpolitik så snart det kan göras utan att förtroendet för inflationsmålet rubbas", sade han.

En annan faktor är att Riksbanken redan upprepade gånger har skjutit fram tidpunkten för den första höjningen av reporäntan och att han oftare hör diskussioner om att Riksbanken kommer att fortsätta att skjuta fram denna prognos.

"Penningpolitiken blir effektivare om hushållens och marknadens förväntningar inte avviker alltför kraftigt från Riksbankens planerade penningpolitik. En räntehöjning i höst, och signaler om en sådan höjning redan idag, skulle förmodligen förhindra en utveckling där förväntningarna blir alltför expansiva", sade Martin Flodén.

Ytterligare en faktor som han vägde in är kombinationen av en onormalt svag växelkurs och en inflation som tillfälligt hålls uppe av höga energipriser.

"En något stramare penningpolitik i närtid skulle förmodligen medföra att kronan stärks tidigare än enligt prognosen i rapportutkastet. Det skulle då medföra lite lägre inflation på kort sikt, det vill säga ungefär under den period när energipriserna verkar i andra riktningen. Kronan skulle då inte behöva stärkas lika snabbt därefter, och därmed inte hålla tillbaka inflationen lika tydligt på några års sikt", menade Martin Flodén

Han påpekade att risken för att inflationen ska bli för hög inte är en anledning till att han vill se en tidigare första räntehöjning.

Det är fullt möjligt att första räntehöjningen kan ske mot slutet av året, men man bör också vara öppen för att det kan dröja en bit in på 2019.

Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, enligt mötesprotokollet.

Per Jansson har hittills inte gjort någon kvantifiering av hur mycket hans prognos för reporäntan skiljer sig från Riksbankens prognos, men sade vid mötet att det enligt honom är ungefär lika sannolikt att den första räntehöjningen kan genomföras mot slutet av det här året som att det blir under våren nästa år.

"Översatt till skillnader i räntepunkter innebär det att min egen reporäntebana under den relevanta perioden i genomsnitt ligger cirka tio räntepunkter lägre än Riksbankens prognos", sade han.

Per Jansson sade också att han ser frågetecken kring styrkan i den underliggande inflationstakten, även om prognosfelet för KPIF ex energi var litet så var utfallet lägre än väntat

"Att vi har överskattat utfallet för detta mått på underliggande inflation för fyra av fem månader i år är klart oroande. Men kanske ännu mer oroande är att den trendmässiga försvagningen av tjänsteprisutvecklingen fortsätter", sade han.

Ökningen av tjänstepriserna i mars jämfört med februari ser dessvärre ut att ha varit "högst tillfällig" och både i april och maj föll prisökningstakten på nytt.

"Det kan visserligen inte uteslutas att vissa tillfälliga faktorer ligger bakom den svaga utvecklingen för tjänstepriserna, men man får nu gå tillbaka till början av 2017 för att hitta en lika låg prisökningstakt", sade Per Jansson.

Att KPIF-inflationen höll sig nära Riksbankens prognos beror enligt Per Jansson på stora prisökningar på frukt och grönt, sannolikt till följd av kronförsvagningen.

"Då det över tid inte kommer att vara möjligt att motverka en låg ökningstakt för tjänstepriserna med försvagningar av valutan kvarstår den slutsats jag drog redan på de penningpolitiska mötena i februari och april, nämligen att den aktuella tjänsteprisutvecklingen inte är tillräckligt stark för att Riksbanken framöver ska klara av att stabilisera inflationen nära inflationsmålet", sade Per Jansson.

Att flera mått på den trendmässiga inflationsutvecklingen uppvisar svaghetstecken och ligger en bra bit under 2 procent innebär att det "finns en risk för att KPIF-inflationen framöver inte utan vidare kommer att förbli nära inflationsmålet", sade Jansson.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley ser det alltjämt som sannolikt att hon kommer att stödja en räntehöjning vid något av mötena i oktober eller december.

Det framgår av protokollet från det senaste penningpolitiska mötet där Riksbanken som väntat lämnade reporäntan och reporäntebanan oförändrade, men där två andra vice riksbankschefer reserverade sig till förmån för tidigare räntehöjningar än vad majoriteten beslutade.

"I april så sa jag att givet att nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen håller, ser jag det som sannolikt att stödja en räntehöjning vid något av mötena i oktober eller december. Den bedömningen gäller även vid detta möte", uppgav Cecilia Skingsley vid mötet den 2 juli.

Hon påpekade att hon tidigare har sagt att eftersom det har tagit längre tid än väntat och krävt betydande penningpolitisk expansion för att återkomma till inflationsmålet är det viktigt att gå försiktigt fram med räntehöjningar.

"Den uppreviderade KPIF-prognosen skulle kunna tala för ett visst tidigareläggande av räntehöjningar som skulle kunna inkludera även en höjning i september, men för mig är inte inkommen data tillräckligt avvikande från prognos eller prognosrevideringar tillräckligt stora för att ta ett sådant steg", resonerade hon enligt protokollet.

Sedan april har däremot den ekonomiska statistiken stärkt Skingsley i uppfattningen att en oförändrad prognos för reporäntan framåt är den bästa prognosen.

Cecilia Skingsley ställde sig bakom den penningpolitiska rapportens bedömningar och prognoser samt förslaget till penningpolitiskt beslut.

"Sedan april har omvärldskonjunkturen utvecklats på ett fortsatt gynnsamt sätt och i linje med tidigare prognos, men riskerna för att en sämre omvärldsutveckling som påverkar Sverige har också ökat", resonerade hon.

Måluppfyllelsen kring inflationen är i dagsläget god, men för att bedöma förutsättningen att hålla kvar inflationen nära målet behöver även olika mått för underliggande inflation betraktas, argumenterade den vice riksbankschefen.

Att kronan oväntat har försvagats under våren har orsakat en hel del kritik mot Riksbankens förda penningpolitik, på temat att det är uteblivna räntehöjningar som driver försvagningen. Cecilia Skingsley framhöll dock att kronan inte är den enda valuta som försvagats, utan att liknande trender kan noteras även för flera andra mindre ekonomier med betydande utrikeshandel.

"Min andra kommentar är att räntemarknaden, uttryckt i terminspriserna, har gjort en betydande förflyttning av sina förväntningar på Riksbanken", uppgav Skingsley.

"De ändrade förväntningarna från räntemarknaden har medverkat till att kronan försvagats, till skillnad från direktionens prognos om en starkare krona. Anledningarna till att räntemarknaden ändrade förväntningarna om riksbankens politik är för mig ganska oklara eftersom direktionens prognoser och penningpolitiska plan endast har justeras marginellt under den period jag nu diskuterar. Möjligen är det istället omvärldshändelser som fått räntemarknaden att flytta på sina förväntningar om svensk penningpolitik, men då är det omständigheter som knappast Riksbanken kan lastas för", ansåg hon enligt protokollet.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -

Utländska aktier

Utlandska-Aktier

Det är lätt att köpa utländska aktier. Här finns ett urval av Placeras utlandsanalyser.