Få har nog undgått att det inte är helt enkelt att ta sig in på bostadsmarknaden idag, och för unga är situationen ohållbar.

Unga är inte etablerade på arbetsmarknaden, inkomsterna är ofta låga i början av karriären och det egna sparandet är ibland obefintligt.

Brist på hyresrätter och höga priser på bostadsrätter i kombination med hårda amorterings- och inkomstkrav leder till att den som inte har ett tidigare sparande eller kan få hjälp av anhöriga har svårt att få en egen bostad.

Exempel 1

Charlie köper en etta på 30 kvm i Stockholm för 2,8 miljoner (snittpriset för en etta på 30 kvm i Stockholm). Eftersom 15 procent av beloppet behöver betalas i kontantsinsats måste Charlie betala 420 000 kronor direkt.

Dessutom krävs det att Charlie tjänar minst 36 500 kronor per månad för att få lånet enligt gällande krav hos bankerna.

Exempel 2

Mia köper en etta på 30 kvm i Lund för 1,7 miljoner kronor miljoner (snittpriset för en etta på 30 kvm i Lund). Eftersaom 15 procent av beloppet behöver betalas i kontantinsats måste Mia betala 254 000 kronor direkt.

Dessutom krävs det att Mia tjänar minst 27 000 kronor per månad för att få lånet enligt gällande krav hos bankerna.

Den senaste tiden har diskussionerna kring ett skattegynnat bosparande i Sverige diskuterats flitigt som en lösning på bostadssituationen.

I flera exempel har det norska systemet med bospar för unga, BSU, Boligspar för ungdom, lyfts som ett bra exempel för hur det skulle kunna se ut i Sverige.

Norge brottas nämligen med liknande problematik som Sverige när det gäller ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.

Boligspar sattes i bruk i Norge 1991 med syftet att unga vuxna, 18-33 år, skulle kunna spara till en första bostad på ett låst konto med en förmånlig ränta, upp emot 2 procent högre än på ett vanligt sparkonto.

Eftersom man i Norge, precis som i Sverige, behöver lägga minst 15 procent i kontantinsats, och då det knappt finns någon allmännytta, är BSU ett initiativ för att få unga att spara ihop till kontantinsatsen till första lägenheten.

Bosparandet ger ett skatteavdrag på 20 procent av det årliga sparbeloppet. Maxbeloppet som går att spara är 25 000 kronor per år och ger således ett skatteavdrag på 5 000 kronor om det utnyttjas fullt ut.

Max 300 000 kronor går det att spara i BSU och pengarna går bara att använda till att antingen betala av på ett befintligt bolån eller använda pengarna till handpenning på en lägenhet.

Majoriteten av alla unga vuxna norrmän sparar i BSU. En färsk undersökning visar att två av tre svenskar är för ett subventionerat bosparande för unga. Men är det ett väl fungerande system?

År 2000 tittade forskaren Lars Gulbrandsen för den norska regeringens räkning på effekterna. Resultatet av hans forskning visade att de som sparade mest var de som kom från välbärgade hem.

Enligt Lars Gulbrandsen har subventionerat bosparande lett till att högutbildade med rika föräldrar fått lägre skatt samtidigt som bostadspriserna skjutit i höjden utan att unga för den delen fått det enklare att få en egen bostad.

Nu var det nästan 20 år sedan Lars Gulbrandsen gjorde den här utredningen men hans åsikter är desamma nu som då.

”Jag håller fast vid mina åsikter. Ett skattegynnat bosparande är mest fördelaktigt för de ungdomar som har tillgång till mest resurser, och därför är det tveksamt om ett sådant system leder till ökade besparingar. De senaste 20 åren har ökningen av ägda bostäder bland ungdomar knappt ökat”, säger han till Placera.

Lars Gulbrandsen

Han konstaterar vidare att omkring en tredjedel av alla unga trots bosparandet får hjälp från föräldrar och morföräldrar som har betalat och/eller belånat sina egna bostäder.

Att systemet trots allt finns kvar i Norge tror Lars Gulbrandsen har att göra med att det är politiskt dyrt att ta bort ett system som alla tycker är bra och som de tror att de har nytta av.

Lars Gulbrandsen ser ingen anledning till att ett sådant system skulle fungera väl i Sverige.

"Bostadssystem är svåra att förändra, det är en långsam process. Därför är det tveksamt om det kommer att få någon omedelbar betydelse för att stärka bostadsmarknaden i Sverige vilket var tanken med BSU i Norge"

Även finansmarknadsminister Per Bolund är skeptisk till att ett skattegynnat bospar är lösningen på problemet med de ungas boendesituation.

"Vi tittar givetvis på olika möjliga reformer för att förbättra situationen på bostadsmarknaden, exempelvis subventionerat bospar. Samtidigt ska vi ha klart för oss att det finns både för- och nackdelar med ett sådant förslag", säger han och tillägger:

 Per Bolund

"I Norge är erfarenheterna inte odelat positiva då det tycks ha gynnat de med högre inkomster och det är dessutom en dyr reform. I debatten verkar det också finnas en övertro till hur stora effekterna blir av olika förändringar. Inte minst visar debatten om det skärpta amorteringskravet på hur något som påverkar en relativt liten grupp istället beskrivs som att det omfattar alla bolånetagare."

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, och på Twitter