Uppskattningsvis 4 miljarder kronor i gamla sedlar finns i de svenska hemmen. Fram till och med den 30 juni kan du sätta in dem hos banken.
Men det är inte säkert att just din bank tar emot kontanter över huvud taget. Långt ifrån alla banker hanterar kontanter idag.
Två av tre konsumenter säger sig klara sig utan kontanter och lika många använder främst kort för betalningar under 100 kronor.
Men samtidigt finns det grupper som i dagsläget inte har möjlighet att använda digitala betalningslösningar eller som föredrar kontanter. Det finns omkring en miljon svenskar som idag står utanför det digitala samhället.
Därför anser den parlamentariska Riksbankskommittén, sammansatt från hela den politiska skalan, att banker som erbjuder betalkonton och har en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.
Det framgår i Riksbankskommitténs delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter” som under måndagen överlämnades till finansmarknadsminister Per Bolund.
Den svenska betalningsmarknaden är unik i ett internationellt perspektiv, sett till hur lite kontanter som cirkulerar i samhället och den låga andelen kontanta betalningar i handeln , enligt Riksbanken. Och trenden är tydlig.
För ett par veckor sedan lämnade regeringen en remiss med ett förslag om att införa ett krav på elektronisk betalning för att få rätt till rut- och rotavdrag. Ytterligare ett tecken på kontantdödens framfart. (En elektronisk betalning är exempelvis en betalning med kontokort, BankID eller Swish).
Syftet med förslaget uppges vara att minska felaktiga utbetalningar för tjänster som inte har utförts eller betalats.
"Om kontant betalning från kunden tillåts går det inte att kontrollera betalningen. Därför går vi fram med det här förslaget. Steg för steg gör vi det svårare att bedriva ekonomisk brottslighet och skattefusk", säger finansminister Magdalena Andersson i en kommentar.
Eftersom allt fler banker och butiker, med mera, inte längre tar emot fysiska kontanter utreder Riksbanken just nu om kronor bör ges ut i elektronisk form, så kallade e-kronor. Tanken är inte att ersätta sedlar och mynt utan att använda e-kronan som ett komplement.
En tänkbar teknik är att e-kronorna finns på ett kort som går att använda i butiker, på samma sätt som med dagens bankkort. En annan är att ha en betalningsapplikation i mobiltelefonen.
Skillnaden mellan elektroniska pengar och e-kronan är att den som idag har elektroniska pengar har en fordran på en affärsbank och måste vara kund i banken. Med e-kronor skulle du istället ha en fordran på Riksbanken, på samma sätt som med sedlar och mynt.
I utredningen föreslås två modeller som ska kombineras. En registerbaserad lösning som kompletteras med en värdebaserad e-krona.
Hos den registerbaserade e-kronan finns innehavet lagrat centralt i en databas, medan en värdebaserad lösning är mer lik dagens kontanter eftersom värdet finns lagrat lokalt i en app eller på ett kort.
Den registerbaserade e-kronan är tänkt att användas för mindre betalningar offline, medan den värdebaserade lösningen blir en e-krona som är mer tillgänglig för dem som inte kan eller vill ha e-kronakonton.
Dessutom anser Riksbanken att kontanter kan minska samhällets sårbarhet vid en situation av kris eller finansiell oro, då efterfrågan på kontanter antas öka.
Utredningen väntas vara klar i slutet av 2019. Skulle e-kronan bli verklighet kan Sverige bli det första landet i världen med en egen digital valuta.
Gamla sedlar
De sedlar som är ogilitga är de gamla 20-, 50-, 100-, 500, och 1 000- kronorssedlarna som blev ogiltiga under 2016 och 2017.
Om du missar att lämna in dina gamla sedlar den 30 juni har du en chans till. Hos Riksbanken kan du lämna in dina gamla pengar men då mot en avgift på 100 kronor.
Ogiltiga mynt går varken att lösa in hos banken eller Riksbanken.
