Det G7-möte som på fredagen inleds i Kanada ser inte ut att få någon lysande start. För även om det på agendan står frågor som kvinnors rättigheter, ren energi och balanserad tillväxt så råder ingen tvekan om att handelsfrågorna kommer att dominera diskussionerna mellan de politiska högdjuren.

Den amerikanska presidenten Donald Trump har dessutom kastat in lite högoktanig bensin i brasan genom att under natten mot fredag på Twitter anklaga både Frankrike och Kanada för att ha höga tullar på amerikanska varor och dessutom andra typer av handelshinder.

Dessutom hotar Kanada med att införa ytterligare åtgärder om Kanada inte följer hans uppmaning att sänka sina tullar och avgifter. Med det avslutande hotet att dessa tullar och avgifter i så fall skulle bli högre än de kanadensiska eller ”we will more than match you”, som presidenten väljer att uttrycka det.

Den franska presidenten Emmanuel Macron har i sin tur hotat med att inte skriva under den gemensamma deklaration som brukar avsluta G7-mötena, om inga framsteg görs kring handelsfrågorna.

Tysklands Angela Merkel ska enligt egen utsago agera tufft mot Trump och i bakgrunden lurar dessutom frågan att EU vill förhindra sanktioner mot de europeiska företag som fortsätter att handla med Iran efter att USA ensidigt sagt upp Iran-avtalet.

Det mesta talar därför för att övriga länder på G7-mötet kommer att gadda ihop sig mot USA, vilket skulle kunna trigga en än mer aggressiv hållning från Trump.

Från Trumps perspektiv agerar han dessutom från en tydlig styrkeposition. Den amerikanska börsen har fått förnyad luft under vingarna och har under inledningen av juni stigit med cirka 2,5 procent (se diagram). Den kraftiga dollarförstärkningen som skulle kunna bli ett potentiellt hot mot amerikansk ekonomi har dessutom kommit av sig.

På hemmaplan har Donald Trumps tuffa hållning i handelsfrågorna gått hem och hans opinionssiffror visar nu på en uppåtgående trend. Det här är särskilt viktigt för presidenten inför mellanårsvalet till kongressen i november där han hoppas at Republikanerna kan behålla sin nuvarande majoritet.

Bland företag och hushåll syns också en tydlig optimism och förtroendeindikatorerna kring ekonomin tog ett skutt uppåt i majmätningarna (se diagram).

I EMU-området pekar dessvärre flertalet indikatorer mot en fortsatt uppbromsning av tillväxten samtidigt som de politiska problemen kring Italien och Spanien riskerar att dämpa humöret ytterligare.

Och precis som man kunde förmoda har investerarna blivit lite mer nervösa inför G7-mötet med lite svagare börser och sjunkande marknadsräntor som följd. Den amerikanska tioårsräntan som tidigare under vecka var på väg upp mot viktiga 3-procentsnivån har nu sjunkit till 2,92 procent.

Ytterligare nervositet tillkommer från det faktum att såväl Federal Reserve (13 juni) som ECB (14 juni) håller penningpolitiska möten i nästa vecka och att det kan vara åtstramning på agendan.

Att Federal Reserve ska höja räntan för andra gången i år, till 2,0 procent, är mer eller mindre givet om man ska tro analytikerkåren. Mer osäkerhet råder kring om ECB redan vid nästa veckas möte kommer att annonsera en avslutning på de månatliga obligationsköpen senare i höst. En ny chans till detta finns i juli.

Fortsättning följer men tydligt är ändå att vi står inför en avgörande vecka för hur börssommaren kan tänkas att arta sig.