Förutom investering och pension hamnar även försäkringar och el på tio i topplistan. Det konstaterar Konsumentverket i årets färska Konsumentrapport som rangordnar de tio mest problematiska marknaderna för svenska konsumenter.
Svårlästa avtal, påstridiga säljare och komplicerade produkter, det är gemensamma nämnare för hur kunder upplever inköp av tjänster.
Att köpa tjänster går ofta snabbt och lätt, många gånger sker det genom en säljare, men om det uppstår problem är det många gånger svårare och tar längre tid att få hjälp, skriver Konsumentverket i rapporten.
Konsumentverket ser också att företag går miste om viktig information, eftersom det är få missnöjda kunder som klagar vilket kan bero på flera orsaker. Till exempel att man känner sig osäker på sina rättigheter eller att köpet inte är av tillräckligt stort värde för att man ska orka reklamera.
Men ett stort förlorat värde blir det, iallafall om man ser till det totala beloppet som konsumenterna förlorar till följd av misslyckade köp.
Enligt Konsumentverket handlar det om uppskattningsvis 50 miljarder kronor, 2017, vilket motsvarar ungefär en procent av BNP. Det i sin tur motsvarar cirka 7 000 kronor per person, en genomsnittlig veckolön.
Tidsförlusten är en annan aspekt. Totalt tio timmar spenderade svenskarna under förra året på att lösa problem efter köp. De som tar sig tid att reklamera en tjänst löper stor risk att gå miste om kompensation. Generellt är nämligen kompensationsgraden högre för varor än för tjänster.
Investeringar, privat pensionssparande och person- och familjeförsäkringar, juridiska tjänster är de områden som Konsumentverket valt att uppmärksamma extra i årets rapport eftersom de utmärker sig som svåra både inför och efter köp.
Försäkringsmarknaden har ända sedan Konsumentverket började sina mätningar varit en av de marknader som är mest problematisk för konsumenterna. Det beror delvis på att konsumenterna generells har en låg kunskap och bristande intresse för försäkringar. Dessutom handlar det om att det saknas jämförelser av vad som skiljer olika alternativ åt.
Till skillnad från andra inköp som av många anses som roligare, exempelvis resor, är konsumenter i regel inte beredda att lägga ner lika mycket tid på att investera samma tid för att ta reda på vad som passar deras unika situation bäst. Det är också svårt att själv veta sitt eget försäkringsbehov, något som kan få stora konsekvenser.
Konsumentverket har exempelvis granskat betalskyddsförsäkringar och kommit fram till att arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa inte omfattas av flera av försäkringarna. Något som kan anses som oroande eftersom närmare hälften av alla sjukskrivningar beror på detta, och antalet har ökat kraftigt de senaste fem åren.
När det gäller bank- och finanstjänster tycker konsumenterna framförallt att det är svårt att jämföra produkter, och att det är svårt att få tillgång till oberoende information.
Konsumentverket anser att ett steg åt rätt riktning skulle kunna vara robotrådgivning som på sikt kan öka konsumenternas tillgång till billigare investeringsrådgivning.
”Robotrådgivning skulle även kunna medföra en rådgivning som på ett objektivt sätt baseras på konsumentens faktiska förutsättningar och generera ett underlag som på ett tydligt sätt visar vad rådgivningen baserats på. Samtidigt är det viktigt att den automatiserade rådgivningen utformas på ett sätt som inte förbiser individuella förutsättningar”, skriver Konsumentverket i rapporten.
