Dollarn knäcker EM-valutorna

Makrokommentar En starkare dollar, något högre marknadsräntor och vissa frågetecken kring konjunkturutvecklingen har fått valutorna i flera tillväxtländer att rasa. I hur hög grad man påverkats beror i sin tur på länderspecifika faktorer.

Under och även efter finanskriserna hade tillväxtmarknaderna (Emerging Markets) några rejält tuffa år med sega börser och valutor som försvagades på bred front.

När börserna i mer utvecklade ekonomier började växla upp mer rejält och brett ungefär vid halvårsskifte 2012 så fortsatte EM-börserna sin resa sidledes i ungefär 3 år till för att åter tappa rejält med mark under loppet av 2015. Det var först under fjolåret som de här marknaderna fick sin stora revansch med en genomsnittlig börsuppgång på ungefär 27 procent!

Till revanschen bidrog en tilltagande global konjunkturoptimism, ökad internationell handel och något stabilare råvarupriser. Dessutom kunde såväl länder som företag dra fördel av extremt låga internationella räntor samtidigt som en ganska kraftig dollarförsvagning spelade dem i händerna.

Att den amerikanska centralbanken inlett en mycket försiktig åtstramning togs inte heller som något större hot när andra stora centralbanker fortsatte att flöda finansmarknaden med kapital. Att internationella placerare i sin jakt på avkastning sökte sig till mer riskfyllda placeringar gav dessutom börserna i Emerging Markets en extra skjuts.

Även det här året inleddes starkt när konjunkturoptimismen stod på sin topp, de internationella räntorna var låga och den amerikanska dollarn fortsatte att försvagas.

Men sedan slutet av januari ser det betydligt dystrare ut på många av de här marknaderna med både tveksamma börser och valutor som försvagas.

Per Hammarlund, Chefsstrateg för tillväxtmarknaderna på SEB, pekar ut en viss omvärdering av amerikansk penningpolitik, som en av orsakerna till omsvängningen och då framför allt att den bidragit till att dollarn åter börjat stärkas.

Dessutom har marknadsräntorna krupit uppåt, om än från extremt låga nivåer, samtidigt som det finns viss oro för den globala tillväxten ska mattas av. Här är det kanske framför allt från EMU-området det kommit tecken på en svalare konjunktur, vilket bland annat fått euron att försvagas.

Enlig Per Hammarlund är det också euroförsvagningen som starkt bidragit till att marknadsaktörerna blivit mer tveksamma till mer sårbara EM-valutor. Det här syns också tydligt i att oron i flera EM-länderna tagit extra fart sedan euron började försvagas mot dollarn i mitten av april.

Per Hammarlund

Så länge dollarstyrkan består och marknadsräntorna rör sig uppåt lär oron kring Emerging Markets därmed bestå även om den underliggande ekonomiska utvecklingen fortfarande borde tala i favör för dessa marknader på lite sikt.

I vilken utsträckning den här utvecklingen kommit att slå mot enskilda länder beror i sin tur i hög grad på de läderspecifika förutsättningarna – både de ekonomiska och politiska.

Argentina – den argentinska peson har försvagats mot dollarn med 27,7 procent sedan årsskiftet.

Argentina har på kort tid gått från av vara något av finansmarknadens favorit bland tillväxtekonomierna till att bli något av en paria. En alldeles för långsam utrullningen av marknadsreformer har bidragit till en förtroendekris samtidigt som budgetunderskottet växer och inflation är hög. Att landet tvingat söka stöd hos IMF för att klara sin finansiering har bidragit till att kollapsen.

Brasilien – den brasilianska realen har försvagats med 10 procent sedan årsskiftet.

Brasilien går till nytt presidentval i oktober och den korruptionsanklagad förre presidenten Lula leder i opinionsundersökningarna. Det politiska klimatet har hårdnat samtidigt som reformtakten är låg.

Även Brasilien har stort budgetunderskott och stigande inflation. Brasilien är också ett av de länder som påverkas starkt av en stigande dollar.

Kina – den kinesiska yuanen har stärkts med 2,2 procent sedan årsskiftet

Handelskonflikten med USA påverkar givetvis den kinesiska finansmarknaden i stort men valutakursen styrs av centralbanken och är starkt kopplad till den amerikanska dollarn.

Att finansministeriet i USA hittills undvikit att benämna landet som valutamanipulatör talar för att yuan-kursen kommer att utvecklas relativt stabilt mot dollarn även framöver.

Indien – den indiska rupien har försvagats med 5,8 procent sedan årsskiftet

Även Indien står inför ett kommande val även om det dröjer till 2019. Det här har dock redan fått premiärminister Muni att dra ner på den nödvändiga reformtakten. Framför allt vill han skydda den stora jordbrukssektorn.

Att centralbanken signalerat lägre räntor trots en mindre inflationsuppgång påverkar också valuta negativt. Oljeprisuppgången påverkar också Indien negativt, bland annat via ett stigande handelsunderskott.

Sydafrika – den sydafrikanska randen har försvagats med 1,4 procent sedan årsskiftet

Den sydafrikanska finansmarknaden har i princip klarat sig helskinnad ur den finansiella turbulens som drabbat så många andra tillväxtekonomier.

Fortfarande präglas marknaden av den optimism som valet av marknadsvänlige Cyril Ramaphosa till president gav upphov till.  Tron är stark på att han både ska kunna genomföra marknadsvänliga reformer och bedriva en hållbar finanspolitik.

Ryssland – den ryska rubeln har försvagats med 6,9 procent sedan årsskiftet

De nya sanktionerna riktade mot Ryssland fick initialt mycket stor negativ effekt på såväl börs som valuta. Sedan dess har det vänt upp rejält.

Även om sanktionerna kommer att påverka tillväxten negativt på kort sikt ska den långsiktiga tillväxten inte påverkas i lika hög grad. Dessutom bidrar det högre oljepriset till att både dämpa de negativa effekterna och fylla på statskassan med färskt kapital.

Turkiet – den turkiska liran har försvagat med 14,9 procent sedan årsskiftet

Turkiet har i olika omgångar drabbats av finansmarknadens misstroende i samband med både politisk turbulens och ekonomiska svaghetstecken. Det senaste i raden är att president Erdogan i princip utlovat lägre räntor inför presidentvalet i juni, trots en inflation om i utgångsläget ligger en bit över 10 procent. Centralbankens oberoende är därmed starkt ifrågasatt.

Dessutom är Turkiet ett av de länder som är i stört behov av utlandsfinansiering och då oftast av kortsiktig karaktär. Det gör landet mycket räntekänsligt.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -