Tjänstepensionen kan utgöra så mycket som hälften av den totala pensionen, men trots det får vi inte alltid själva bestämma hos vilket pensionsbolag våra pensionspengar ska bo. Många gånger blir vårt pensionskapital inlåst hos livbolag med dåliga villkor, där avgifter äter upp en stor del av innehavet.
För att stärka konsumenternas makt tillsatte regeringen 2010 en utredning med uppgift att analysera flytträtt av försäkringssparande och vissa andra livförsäkringsfrågor. Utredningen fick namnet ”Livförsäkringsutredningen” och utreddes av Tord Gransbo som presenterade sitt slutbetänkande ”Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) under 2012.
”Flytträttsfrågan är den enskilt viktigaste frågan i Livförsäkringsutredningens uppdrag”, säger Tord Gransbo, nu på finansdepartementet, till Placera.
Av den anledningen ska en ny lag göra det enklare att utöva flytträtten. Med andra ord ett steg i rätt riktning mot den fria flytträtten.
”En lagrådsremiss som effektiviserar flytträtten kommer att beslutas först i höst och de nu aktuella förslagen kommer inte hinna träda i kraft innan årsskiftet. Den närmare tidsplanen är föremål för beredning i regeringskansliet”, säger Ludvig Hubendick, politiskt sakkunnig hos finansmarknadsminister Per Bolund
Han säger att bakgrunden till att beslutet om att effektiviseringen av flyttreglerna sker först i höst har att göra med den nya lagen om försäkringsdistribution som träder i kraft den 1 oktober 2018, en lag som innebär ett förstärkt konsumentskydd.
”Den nya lagen säkerställer att flytträtten verkligen ger önskad konsumentmakt och konsumentnytta och inte bara sätter igång en provisionsdriven flyttkarusell som gynnar försäkringsdistributörer och andra aktörer”.
Bakgrund livförsäkringsutredningen
Sedan 2007 finns en lagstadgad obligatorisk flytträtt för alla pensionsförsäkringsavtal som tecknats efter den 1 juli 2007, men det går inte att flytta äldre pensionsförsäkringar.
Och även om det är flytträtt på fribrev, försäkringar där det inte betalas in nya pengar, tecknade efter 2007 så fungerar inte flytträtten i praktiken eftersom höga flyttavgifter många gånger sätter stopp för önskade flyttar.
En förutsättning för att en kund ska vilja flytta sina pensionspengar är nämligen att pensionskapitalet ska kunna växa bättre hos det nya livbolaget. Och då behöver även kostnader för flytten tas med i beräkningen. Om kostnaderna är för höga kan det leda till att man avstår från att genomföra en önskad flytt.
Ofta tas avgiften ut som en procentandel av det sparade kapitalet. Det betyder att en flytt kan bli väldigt dyr om du har ett stort kapital. Enligt beräkningar som Konkurrensverkets gjort tar det i snitt omkring sex år att få igen kostnaden orsakad av en flyttavgift
Än så länge har livbolagen rätten på sin sida, de har nämligen, enligt lag, rätt att ta ut flyttavgift och det finns heller inget tak för hur hög flyttavgiften får vara, det är upp till respektive bolag att bestämma.
Det är alltså två parametrar som hindrar pensionsflyttar idag; flyttavgift och begränsad flytträtt.
I Tord Gransbos utredning föreslogs bland annat att flytträtt ska gälla framåtverkande för alla premiebestämda tjänstepensionsförsäkringar, oavsett om de är individuella eller kollektivavtalade, och för privata pensioner.
För kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar föreslogs att reglerna om flytträtt skulle vara möjliga att förhandla om mellan arbetsmarknadens parter.
Retroaktiv flytträtt föreslogs för tjänstepensionsförsäkringar där premiebetalningar inte längre sker och för privata pensionsförsäkringar.
Utredningen föreslog också en begränsning av flyttavgifterna i den mån att endast direkta administrativa kostnader och direkta anskaffningskostnader skulle få utgöra grund för avgiften.
”I syfte att effektivisera den lagstadgade flytträtten föreslås tydligare regler i försäkringsrörelselagen om vilka avgifter som försäkringsföretaget får ta ut vid återköp och flytt. Det förtydligas att flyttavgiften får avse företagets direkta kostnader för den administrativa hanteringen av återköpet eller flytten, beräknade för försäkringar av samma slag”, säger Ludvig Hubendick.
”Vidare klargörs att företaget får ta ut avgifter för kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga till den återköpta eller den avflyttande försäkringen. Det föreslås även att anskaffningskostnaden ska anses betald fem år efter avtalets ingående”.
Förslagen om avgifter påverkar de som har individuell tjänstepension och ett privat pensionssparande. Men förslaget som ökar möjligheten att flytta ihop värdet i olika pensionsförsäkringar omfattar även de som har kollektivavtalad tjänstepension.
”En förutsättning är dock att parterna har avtalat om flytträtt. Skälet är att flyttavgifterna på kollektivavtalsområdet inte är problematiska”, säger Ludvig Hubendick.
