1,5 miljoner svenskar lever idag i ett samboförhållande. Att flytta ihop med någon och bli sambo är ett stort steg, två hem ska bli ett och plötsligt ska ni enas om både det ena och det andra. Men det är inte bara färgen på fåtöljen ni behöver fundera över. Er ekonomi och framtid kan påverkas av sambolagen.
Något av det kanske allra viktigaste att tänka på innan flyttlasset går är att sambor inte har samma rättsliga skydd som makar. Ni ärver inte varandra.
Det betyder att om din sambo dör, får du bara behålla värdet av halva bostaden och värdet av halva bohaget om ni köpt det för gemensam användning. Den andra halvan går till eventuella barn, eller om sådana saknas till sambons föräldrar eller syskon.
Om den avlidne stått för inköp av bostaden själv går hela värdet av bostaden till sambons föräldrar eller syskon. Liksom övriga tillgångar. Saknas släktingar till den avlidne går arvet till Allmänna arvsfonden, inte till sambon. Ett bra exempel på en sådan situation är fallet med den välkända författaren Stieg Larsson.
Stieg Larsson spenderade 32 år av sitt liv tillsammans med sin sambo Eva Gabrielsson. Paret gifte sig aldrig och de fick inga barn och Stieg Larsson lämnade inget skriftligt testamente.
Enligt sambolagen hade Eva Gabrielsson därmed inte rätt till arvet och inkomsterna efter Stieg Larssons globala deckarsuccé. Hon hade inte ens rätt till deras gemensamma bostad. Även den skulle till hälften skiftas till Stieg Larssons släkt enligt sambolagen. Eva Gabrielssons fall är inte unikt på något sätt.
Värnar du om din sambo efter din död, är det därför en bra idé att gifta dig, eller att skriva ett testamente.
Om ni har barn bör ni dock beakta eventuella barns rätt till laglott vid den enes bortgång. Laglotten är den andel som barn alltid har rätt att få ut då en förälder går bort.
"Bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) har alltid rätt att utkräva sin laglott", säger Linda Ljunggren, jurist på Familjens Jurist.
Linda Ljunggren
Men det finns dock inget som säger att ditt barn automatiskt måste få ut laglotten utan då krävs det att barnet begär jämkning av testamentet.
"Om barnens laglott testamenteras bort måste dock bröstarvinge begära jämkning av testamentet. Begäran om jämkning ska begäras direkt till testamentstagaren eller till domstol inom sex månader från att bröstarvinge blev delgiven testamentet", förklarar Linda Ljunggren.
Om bröstarvingen är minderårig utses alltid en förvaltare som ska ta tillvara den minderåriges intressen och därför utkräva laglottsrätten om det behövs.
"Ofta har ju ett minderårigt särkullbarn en kvarlevande förälder som då oftast blir förvaltare och tar tillvara barnets rätt till laglott", säger Linda Ljungren.
Många vuxna bröstarvingar gör dock arvsavstående till förmån för kvarlevande sambo eller maka så att denna kan bo kvar. Bröstarvingen får då ut sitt arv från sin förälder efter den kvarvarande maken/sambon också avlidit.
Ett testamente kan inte ändra förmånstagarordningen på livförsäkringar. Kolla därför upp att ni är förmånstagare till varandras försäkringar.
Är ni sambo, är ni i lagens mening två fristående ekonomiska individer, i mångt och mycket. Huvudregeln är att varje sambo under samboförhållandet själv sköter sin egendom och svarar för sina skulder.
Om ni har köpt en bostad tillsammans och tagit gemensamma lån, betyder det att båda också är återbetalningsskyldiga. Om din sambo får ekonomiska problem och inte kan betala tillbaka lånet så kan långivaren med andra ord kräva dig på amortering och ränta för hela lånet.
Om ni sparar pengar tillsammans på ett gemensamt konto är det bra att ni båda står som kontoinnehavare, vid en separation är det annars svårt att bevisa att båda har rätt till pengarna på kontot eftersom eget sparande inte ingår i bodelningen.
Om ni skaffar ett gemensamt boende som ni flyttar in i samtidigt, har ni rätt till hälften var av boendet om ni senare skulle välja att separera. Det spelar ingen roll om en av er betalat hela egendomen själv, eller om den ena av er gått in med mer pengar.
Samma sak gäller för övriga bohag, det vill säga möbler, hushållsmaskiner, tavlor eller annan lös egendom som köps in under tiden ni bor tillsammans. Enligt sambolagen delas allt sådant lika vid en separation om någon av er begär bodelning. Undantag är exempelvis aktier, bilen, eller båten eftersom lagen bara gäller bostad och bohag.
Det finns ingen särskild tidsgräns för att lagen ska gälla, grundkraven är att två personer är sambor om de stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande med ett gemensamt hushåll. Men ett riktmärke brukar vara sex månader.
Här är ett exempel på när allt delas lika vid en separation enligt sambolagen
Oscar har tjänat en del pengar på sina investeringar och ska nu flytta ihop med Anna som inte har så mycket sparade medel. Därför bestämmer sig Oscar för att själv köpa lägenheten som han ska bo i tillsammans med Anna.
Eftersom Anna saknar möbler från tidigare boende och har dålig ekonomi står Oscar även för inköp av möbler, tv och andra bohag. Tre år senare väljer Anna att lämna Oscar. Anna gör samtidigt anspråk på både bostad och bohag. Oscar vill absolut inte vill dela med sig av lägenheten och sakerna han köpt. Men enligt sambolagen har Anna rätten på sin sida. Om hon vill, har hon rätt till halva värdet av bostaden, samt hälften av värdet på bohaget trots att Oscar köpt allt för egna medel.
Om Oscar hade sett till att upprätta ett samboavtal tillsammans med Anna i början av förhållandet hade han kunnat gå ur separationen i ett helt annat läge. Det är med andra ord extra viktigt att diskutera ett samboavtal om ni har bidragit olika mycket till inköp av gemensamma ägodelar, eller som i Oscars fall köpt hela lägenheten själv.
Om Oscar däremot hade ägt bostaden innan han träffade Anna hade bodelningsreglerna sett annorlunda ut. Om den ena av er flyttar in i den andres bostad gäller nämligen inte sambolagens bodelningsregler. Det betyder att Oscar hade fått behålla lägenheten i det senare fallet.
Ponera att Oscar och Anna bott tillsammans i Oscars lägenhet under en längre tid, säg 15 år, och Anna och Oscar delat på amorteringar och andra kostnader under boendetiden, då hade Anna ändå inte fått ett öre vid en separation enligt sambolagen. Det var och en hade med sig in i det gemensamma boendet delas nämligen inte lika om ni separerar.
Men det finns ett viktigt undantag. Den som är i störst behov av bostaden kan ha rätt till den ändå. Här nedan är ett exempel som illustrerar en sådan situation.
Karin och Pär flyttade ihop i Karins hyreslägenhet för fem år sedan. Vid tillfället hade Pär med sig sin tvååriga son. Karin och Pär har nu bestämt sig för att gå skilda vägar. Karin säger åt Pär att han kan ta med sina saker och flytta ut eftersom det är hon som står på hyreskontraktet.
Men Karin har fel. Enligt sambolagen får Pär ta över lägenheten trots att det är Karin som står på kontraktet. Den som har vårdnaden om ett barn anses nämligen nästan alltid vara den mest behövande. Men det gäller att Pär tillkännager att han vill överta lägenheten inom tre månader efter separationen.
