Riksbanken valde som väntat att senarelägga en första räntehöjning i samband med torsdagens penningpoltiska beslut. I bankens prognoser ligger nu att en eventuell räntehöjning dröjer till tidigast i december i år och att reporäntan orkar över nollstrecket först fram mot sommaren 2019.
Ska man tro på Riksbankens prognoser är det dessutom ganska lugnt att ligga kvar med rörliga räntor på sina bolån eftersom räntan därefter kommer att höjas i lugn takt och väntas nå 1 procent först till våren 2021.
Visserligen ligger inflationen i utgångsläget rätt på bankens inflationsmål på 2 procent men riksbanksdirektionen motiverar sitt mjuka räntebesked med att den underliggande inflationen, där effekten av stigande energipriser räknas av, varit oväntat låg den senaste tiden. Så om man vill vara lite elak så kan det tolkas som att Riksbanken bytt inflationsmål ännu en gång.
Inte att förvåna har den svenska kronan tagit ytterligare stryk sedan räntebeskedet presenterades. Nu handlas euron kring 10,45 kronor och en amerikansk dollar kostar runt 8,60 kronor. I eurons fall är kronkursen nu den svagaste sedan finanskrisen 2009.
Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet och ville se en räntehöjning till -0,25 procent. Något han även gjorde i samband med februarimötet och precis som då hänvisar han till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.
Det är lätt att hålla med honom sett till färsk statstik.
Torsdagens konjunkturbarometer från Konjunkturinsitutet visar på fortsatt stark tillväxt i Sverige. Tvärtemot förväntningarna steg barometerindikatorn, som är ett sammansatt mått på humöret bland hushåll och företag, i april och vände därmed på den negativa trend den befunnit sig i under inledningen av 2018.
Det är framför allt i industrin som humöret har stärkts och konfidensindikatorn steg från 115,2 i mars till 120,3 i april. Uppgången drivs främst av uppjusterade produktionsplaner.
Mer förvånande är kanske att även byggföretagen överraskade positivt då konfidensindikatorn steg från 110,5 till 112,2, vilket indikerar ett efterläge som är mycket starkare än normalt. Många hade nog annars befarat att en svalare bostadsmarknad skulle ha tryckt ner humöret mer men faktum är att även byggföretag direkt inriktade mot husbyggande tror på fortsatt stigande aktivitet. Det går dock inte att särskilja om det rör bostadsbyggande eller komersiella fastigheter.
Åt det mer negativa hållet drar att humöret bland hushållen fortsätter att vika. Konfidensindikatorn landar med ett värde på 100,3 nära det historiska genomsnittet som är satt till 100. Det är framför allt synen på den egna ekonomin som försämrats och nu ligger på den lägsta nivån på 3 år.
Det här märks också på att konfidensindikatorn för detaljhandeln försvagas och i april sjunker med hela -5,3 enheter till 101,1.
Så det är en lite tudelad bild av svensk ekonomi som tonar fram i torsdagens konjunkturbarometer. Stora delar av företagssektorn går till synes bra medan hushållen är mer tveksamma till konjunkturutvecklingen. Fortsatt stark arbetsmarknad och låga räntor talar dock för att det låga humöret i hushållssektorn inte lär slå så hårt mot konsumtionen som man kanske kunde befara.
