När kommer Amazon-coin?

Krönika Hur ska man komma runt problematiken med värdebevarandet och tillämpningen som betalmedel för Bitcoin och de kryptovalutorna? Kommer kanske Amazon sätta strukturen för detta framöver?

Kryptovalutor är på allas läppar. Det talas om Bitcoin, Etherium och Ripple i fikarummen och i Taxibilen. Under den här ”hypen” har vi även lärt oss begrepp som ”ICO”, vilket står för Initial Coin Offering. Det kan liknas med börsintroduktioner, IPO (Initial Public Offering) och dessa genomförs dagligen på kryptovalutamarknaden.

Antalet kryptovalutor uppgår idag till cirka 1 400. Efter toppnoteringen på 20 000 dollar för den största kryptovalutan Bitcoin så verkar dock festen ha kommit av sig något och en Bitcoin handlas idag till 9 000 dollar, vilket även det är extremt högt ur ett historiskt perspektiv. Så sent som för 1 år sedan fick man 1 000 dollar för en Bitcoin och 2010 var den värd 6 cent. Vad kursen står i när bläcket i tidningen torkat står skrivet i stjärnorna. Dagsrörelser på 20-30 procent är inte ovanligt.

Den höga volatiliteten är också ett vanligt argument från kritikerna till varför Bitcoin inte fungerar som valuta, eftersom värdet kan ändras så kraftigt på kort tid. Vidare menar man att avsaknaden av en garant (centralbank) gör att den saknar ett inneboende värde.

Dick Kovacevich, tidigare vd för banken Wells Fargo, menar därför att Bitcoin är ett pyramidspel byggt på spekulation. Samtidigt finns det förstås förespråkare som invänder att Fiatvalutor (USD, EUR, SEK m.fl) även de saknar ett inneboende värde efter att USA övergav guldmyntsfoten 1971.

De menar också att utbudet av Bitcoin, precis som guld, är begränsat (det kan maximalt finnas 21 miljoner Bitcoin).

I Fiatvalutorna däremot har utbudet kontinuerligt ökat genom åren då centralbankerna tryckt nya sedlar i syfte att få upp inflationen. Samtidigt kan man notera att den amerikanska centralbankens balansräkning sedan finanskrisen i augusti 2007 har ökat från 870 miljarder dollar till 4,3 biljoner i mars 2018 utan att inflationen stigit avsevärt. Den svenska Riksbankens balansräkning har också den ökat från 211 miljarder kronor 2007 till drygt 850 miljarder vid årsskiftet. Under samma period har guldpriset ungefär dubblats medan mängden dollar och kronor alltså snarare fyrfaldigats. Så i relation, och uttryckt som en ”teoretisk guldmyntsfot”, är valutorna alltså värda hälften i relation till guldpriset idag.

Pengars värde består framförallt i förtroendet för staterna som garant. Staterna har också rätten att beskatta befolkningen och därmed finns det alltid ett behov för den av staten utvalda valutan. Bitcoinförespråkare ser ofta den delen som ett problem och rättvisefråga och att Bitcoin kan ta bort staternas monopol på pengar.

Föga förvånande har också kriminella element nyttjat Bitcoin till narkotikahandel, penningtvätt och ersättning för andra kriminella handlingar där spårbarheten som finns i vanliga bankkonton inte existerar. I Kina har Bitcoin dessutom varit ett sätt att komma runt kapitalbegränsningarna för att föra ut pengar ur landet. Det är inte heller bara i fikarummen det pratas kryptovalutor.

På nästa veckas G20-möte i Buenos Aires ska finansministrar och centralbanker diskutera en reglering av kryptovalutor. Skillnaderna i synsättet på främst Bitcoin är tydliga. I Japan är Bitcoin lagligt betalmedel medan man i Kina motarbetar kryptovalutor med alla medel.

I veckan som gick beslutade också Google, precis som Facebook, att de stoppar annonsering från kryptovalutor på grund av bedrägerier i samband med ICO:s. Att en ny reglering med någon form av konsumentskydd införs kan vi nog vara säkra på. Hur den kommer se ut är däremot en annan fråga.  

Men om än att kryptovalutornas framväxt kanske främst är en konsekvens av ett sviktande förtroende för det finansiella systemet där skulderna är högre än någonsin så har den underliggande blockkedjetekniken stora tekniska fördelar. Den baseras på peer-to-peer där informationen som skickas lagras i en blockkedja och inte hos en central part.

Stockholmsbörsen och globala jättar som Walmart, Fedex och Maersk använder redan tekniken och Riksbanken utreder huruvida en e-krona bör lanseras. Fördelen med tekniken i kombination med en ”riktig” valuta är kanske framförallt de låga transaktionsavgifterna vid globala överföringar med betal- och valutaväxlingsavgifter som idag är kostsamma. Dessutom kan en överföring inte förfalskas då överföringen verifieras i blockkedjan av flera parter.

Det är också den processen som är energikrävande och de datorer som deltar i verifieringen belönas med plattformens kryptovaluta, exempelvis Bitcoin eller Ether (på Etheriumplattformen). Den lösningen är således säkrare än kortbetalningar där bedrägerier är utbrett.

Så om blockkedjetekniken nu är framtiden och reglerade kryptovalutor ska ha en plats i samhället, hur kommer man runt problematiken med värdebevarandet och tillämpningen som betalmedel?

Ja, om pengars syfte är att underlätta byteshandel så är det kanske logiskt att garanten är en gigantisk marknadsplats där allt kan köpas och pengarnas värde garanteras (värdebevaras) av utbudet av varor som snabbt kan bytas ut mot en annan vara.

En digitaliserad torghandel där pengarna blir till ett presentkort hos marknadsplatsgaranten och användarna verifierar transaktionerna och sparar in kostnaden för betalningsförmedlingen. Ett nytänkande och framtidsinriktat bolag skulle möjligen kunna tillämpa den lösningen. Är det kanske så att en begynnande ”Amazon”-coin står för dörren i USA?

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 12 den 19 mars. Läs mer om Börsveckan.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -