”Att förvalta andras pengar innebär ett enormt ansvar”, säger han  till Placera.

Bengt Dennis var riksbankchef mellan åren 1982 och 1993. Idag driver han tillsammans med bland andra Skandias förre vd Björn Wolrath och några andra delägare Nordic Credit Partners som investerar i nordiska företagsobligationer.

Bengt Dennis började intressera sig för företagsobligationer när avkastningen på vanligt sparande blev allt lägre.

”Jag frågade under många år min bank efter bättre avkastning på mitt sparande, exempelvis i företagsobligationer, men bankens ovillighet att hjälpa till var slående. De ville ha mig kvar i sina fonder med höga fasta avgifter”, säger han.

Varför just företagsobligationer?

”Allt fler företag söker finansiering utanför bankerna. Idag finns en väl etablerad marknad för företagsobligationer utgivna av bra företag. Avkastningen är lockande.”

Bengt Dennis

Men är inte risken med företagsobligationer för stor för en enskild investerare?

”Riskerna måste spridas och lösningen i mitt fall blev att gemensamt med några vänner skapa en tillräckligt stor portfölj där riskerna kunde spridas. Vi gör en noggrann analys inför varje investering och följer upp innehaven.”

Och nu har ni gått vidare…

”Ja, erfarenheterna av vår lilla verksamhet var så goda att vi efter något år gick vidare och öppnade oss för en vidare krets av investerare. Nu har vårt företag Nordic Credit Partners, NCP, två fonder utöver vår första pilotfond och har en portfölj av nordiska företagsobligationer om ca en miljard kronor.”

Alla kan investera i fonderna men investerarna domineras av institutioner. Målet för avkastningen är 7–9 procent per år.

”Det målet har vi överträffat med råge. Fonderna, som är belånade till låg ränta, löper på fem år. Kapitalet är bundet under denna tid vilket avsevärt bidrar till den goda avkastningen då fonden inte behöver ha någon likviditetsbuffert utan alltid kan vara fullinvesterad. Och det finns en andrahandsmarknad hos Pareto där man kan köpa och sälja sina andelar.”

Du klagade på fondernas fasta avgifter….

”Ja, vi lever som vi lär! Vi tar inte ut någon fast förvaltningsavgift utan enbart ett prestationsbaserat arvode. Investerarna får oavkortat all avkastning upp till 4 procent plus 80 procent av avkastningen över 4 procent, räknat per år under fondens löptid.”

Varför inriktning på nordiska företagsobligationer?

”Vi började på den marknad som vi kände bäst. Koncentrationen är på Norden men i vår tredje fond har vi utrymme för icke nordiska obligationer upp till 25 procent. Innehav i utländska valutor valutasäkras.”

Vilka branscher och vilken typ av företag föredrar ni?

”Vi söker diversifiering både geografiskt och branschvis. Vi investerar i mogna företag som vi förstår oss på och som har bra kassaflöde. Vi tycker inte om konjunkturkänsliga företag med låga marginaler eller stort råvaruberoende. Inga investeringar har gjorts i olja och gas.”

Hur bedömer du risken med företagsobligationer nu när räntorna är på väg upp igen?

”I de flesta av våra innehav är kupongen knuten till referensräntan, till exempel STIBOR. Stiger räntan höjs alltså kupongen och på så vis eliminerar vi ränterisken. Vi fokuserar istället på kreditrisken, kommer bolagen kunna betala tillbaka lånet vid förfall?”

Och det kan de?

”Ja, så här långt har det gått bra. Men det bygger på att vi inte har alltför många innehav i portföljen och att vi analyserar och träffar bolagen regelbundet för att bedöma deras betalningsförmåga.”

Är inte steget från Riksbanken till företagsobligationsmarknaden långt?

”Uppgifterna och rollerna är naturligtvis helt olika. Men erfarenheterna bär jag med mig: risken för nya finansiella kriser, de stora svängningarna i tillgångspriser och valutor, behovet av riskspridning.”

Bengt Dennis från tiden som riksbankschef

Vad ser du för risker i svensk ekonomi?

”På kort och medellång sikt är makroriskerna små. Några riktigt stora missgrepp i finanspolitiken räknar jag inte med, oavsett vilken regering vi får. Riskerna för internationella störningar med allvarliga återverkningar för svensk ekonomi är svåra att bedöma men klart är att osäkerheten har ökat, både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.”

Och penningpolitiken?

”Jag, liksom så många andra, är orolig för den långa perioden av låga räntor. Den leder till fel beslut hos både företag och konsumenter med verkningar långt in i framtiden. Riksbankens medvetna försvagning av kronan leder till att exportföretagen slår sig till ro och står oförberedda inför en hårdnande priskonkurrens när växelkursen en dag vänder.”

Och eurozonen?

”Eurozonen dras med en rad problem, både på medellång och lång sikt, och ingen politisk enighet om att komma tillrätta med dem existerar. Kortsiktiga brandkårsutryckningar av det slag som vi hittills sett kommer att fortsätta. Bankerna i flera europeiska länder blir även i fortsättningen ett ständigt återkommande problem”, säger Bengt Dennis.                                                              

Bengt Dennis växte upp i Grängesberg och har sin Master of Arts i nationalekonomi från Columbia University. Han har som journalist arbetat på morgontidningar och i radio. Till riksbanken kom han närmast från Dagens Nyheter där han var chefredaktör.

Utöver journalistiken har Dennis arbetat i finans-, handels- och utrikesdepartementen samt i SEB. Han förhandlade fram det så kallade Dennispaketet med stora satsningar på infrastruktur i Stockholmsregionen