Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 11 den 12 mars. Läs mer om Börsveckan.

Q4-säsongen var av blandad karaktär rent generellt. Ungefär hälften av bolagen steg efter sina bokslut och hälften backade, grovt räknat. Boksluten brukar vara de rapporter som innehåller flest nedskrivningar och engångsposter när många bolag passar på att ”rensa” i böckerna. I år var det inget undantag på den fronten. Vi fick se stora nedskrivningar i exempelvis Ericsson och Autoliv och en hel del engångsposter i många andra bolag.

Men sammantaget då? Exkluderat Ericsson så kom vinsterna för fjärde kvartalet in 2 procent högre än väntat för OMXS30. Jämfört med fjärde kvartalet 2016 så var dock vinsterna 6 procent lägre. Verkstad levererade helt klart bäst siffror, medan banksektorn tyngde. Verkstadssektorns vinster som andel av OMXS30 steg från 23 till 30 procent under 2017, medan bank stod still på 36 procent. Bank och verkstad stod alltså för 66 procent av OMXS30-bolagens samlade vinster. Den utvecklingen väntas hålla i sig när vi tittar på estimaten för 2018.

Samtidigt så ser vi att utdelningsandelen för verkstad steg rejält den också, från 19 till 24 procent, även om det är en bra bit upp till banksektorns 40 procent. Bankerna har alltid haft högre direktavkastning än verkstad, där den senare sektorn istället kan ståta med betydligt högre tillväxt och högre lönsamhetsnivåer, mätt som avkastning på eget kapital.

Totalt aviserades extrautdelningar för 18 miljarder kronor. Utdelningstillväxten jämfört med 2016 är hela 16 procent, eller 9 procent rensat för extrautdelningarna. Detta tryckte upp utdelningsandelen till 74 procent jämfört med normala 65 procent för OMXS30.

Det här visar att många bolag är överkapitaliserade och att man har gjort ett fantastiskt bra jobb med att trimma kostnadsstrukturen och ökat den interna effektiviteten vad gäller produktion, inköp, logistik osv. När efterfrågan är stark så ger detta god hävstång på vinsterna och kassaflödet.

Det är mot bakgrund av detta som många bolag skiftat ut väldigt mycket pengar samtidigt som det bäddar för fler förvärv under 2018. Förutsättningarna för det finns där. Ränteläget är fortsatt lågt. Finanserna är starka överlag och i många branscher pågår konsolidering, som i till exempel IT-branschen, spelsektorn, mindre industribolag osv. Skalfördelar, större marknadsandelar och nya kundsegment är de vanligaste drivkrafterna för förvärv.  

Antalet förvärvs- och sammanslagningsaffärer (M&A) ökade med 20 procent i Nordamerika ifjol, medan den siffran var -2 procent för Västeuropa. Jag tror att det nu kan lossna för Europa också. Men vilka bolag ska man då ha ögonen på i detta sammanhang?

I tabellen kan man hitta bolag som har en stark förvärvshistorik. En historik av att skapa aktieägarvärde via just förvärv. Och där förutsättningarna dessutom finns för att fortsätta på den inslagna vägen tack vare låg skuldsättning. Jag mäter skuldsättningen som nettoskulden i förhållande till rörelsevinsten före av- och nedskrivningar i detta fall. Allt baseras på hårda siffror för 2017 efter boksluten.

Det här är bolag där man som investerare kan känna sig ganska säker på att det kommer komma förvärv framgent och där bolagen historiskt i alla fall visat sig göra värdeskapande sådana. För det är viktigt. Som jag tidigare nämnde i en krönika nyligen så finns det stora risker förknippade med förvärv och man minskar risken att hamna snett om man ser till bolagets historik inom detta område.

ND=Nettoskuld

Minustecken betyder nettokassa