Årets sista riktigt tunga svenska makrosiffror publicerades av Konjunkturinstitutet under torsdagsmorgonen. Barometerindikatorn, som är det sammansatta måttet över humöret i näringsliv och hushåll, sjönk visserligen en aning i december men svensk ekonomi tycks ändå gå in i det nya året i mycket gott skick.
Barometerindikatorn sjönk från 113,8 i november till 112,5 i december men då 100 är det historiska genomsnittet kan konjunkturläget fortfarande beskrivas som betydligt starkare än normalt (se diagram).
Det som framför allt bidrog till nedgången i barometerindikatorn var lägre konfidensindikatorer i industri, byggsektor och detaljhandel. För tjänsteföretagen steg däremot konfidensindikatorn med 2 enheter till 106,9.
I industrin var nedgången visserligen störst men då kom vi också från en historiskt hög nivå på 121,0, så det var väl lite väntat att konfidensindikatorn kunde gå ner en aning mot slutet av året. Industrins konfidensindikator för december landade på 116,8 och ett tydligt tecken på att det fortfarande är bra fart i industrin är att orderingången fortsätter att öka på både hemma- och exportmarknad och att omdömen över orderstockens storlek nådde en ny historisk toppnivå i december.
Mest nyfikna kanske de flesta ändå var på hur den svalare bostadsmarknad skulle slå mot byggföretagen. Visserligen sjönk konfidensindikatorn för byggsektorn för andra månaden i rad i december men ligger med ett värde på 110,3 fortfarande långt över det historiska genomsnittet. Dessutom fortsätter orderstocken att växa, om än i en något långsammare takt än tidigare.
En svalare byggmarknad syns kanske ändå tydligast i att anbudspriserna i det närmaste ligger still så vi kan nog vänta oss att konfidensindikatorn kommer att tappa ytterligare framöver. Något tvärstopp för byggande ska man ändå inte räkna med.
Det förtjänar också att uppmärksammas att orderstocken för byggföretag som främst är inriktade mot husbyggande trots allt fortsatte att stiga i december. Det finns dock en tydlig eftersläpning i byggande kontra bostadspriser så ett större prisfall på bostadsmarknaden skulle säkerligen sätta djupa spår i orderingången hos dessa företag.
Konjunkturinstitutet räknar i sin konjunkturprognos, som publicerades i anslutning till Konjunkturbarometern, med att höstens prissättning på bostadsmarknaden är tillfällig och att bostadspriserna stabiliseras i inledning av nästa år. Det är ungefär samma bedömning som Riksbanken gjorde i onsdagens penningpolitiska rapport.
Bägge varnar dock för att det kan bli allvarliga negativa konsekvenser för svensk ekonomi om boprisfallet blir större och mer långvarigt än vad som ligger i de nuvarande bedömningarna. Så det vill till att vi får se en stabilisering av bostadspriserna i inledningen av nästa år när även säsongmönstret talar för en liten prisrekyl uppåt.
Ett annat stort osäkerhetsmoment i Konjunkturbarometern var hur hushållen skulle reagera på fallande bostadspriser. Men inte heller här syns någon dämpning i humöret utan hushållens konfidensindikator steg för andra månaden i rad, nu till 108,2, vilket är den högsta nivån sedan februari 2011 (se diagram).
Så någon bostadspanik i hushållsledet är det knappast och en liten, liten ljusglimt är att det trots allt är något fler som planerar bostadsköp inom det närmaste året än tidigare. Uppgången i den siffran ska nog ändå sägas ligger inom felmarginalen.
Sammantaget ska torsdagens siffror och prognoser från Konjunkturinstitutet ses som ett styrkebesked för svensk ekonomin. En bättre omvärldskonjunktur gör att exporten blir en ännu viktigare motor för ekonomin under åren framöver och att allt fler får jobb bör innebära att hushållens konsumtion håller hygglig fart.
Konjunkturinstitutet räknar med att BNP-tillväxten stiger från årets 2,5 till 2,9 procent 2018. Det stora inhemska osäkerhetsmomentet är prisutvecklingen på bostadsmarknaden som kan leda en betydligt svagare byggmarknad generellt och allt försiktigare hushåll, något som i förlängningen skulle tvinga fram större nedrevideringar av prognoserna under nästa år. Skulle bostadspriserna sjunka med 20 procent drar det ner BNP-tillväxten med ungefär 1 procentenhet enligt studier från Riksbanken.
