Den svenska inflationen i november visade sig vara högre än väntat när SCB publicerade sina siffror på tisdagsmorgonen. Inflationstakten (KPI) landade på 1,9 procent och låg med det hela 0,3 procentenheter över Riksbankens prognos från det penningpolitiska mötet den 25 oktober.

Den underliggande inflationstakten (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens huvudsakliga inflationsmål, landade på 2,0 procent. Även det över Riksbankens prognos på 1,7 procent.

Det som framför allt drog upp inflationen mellan oktober och november var stigande priser på drivmedel, el respektive kläder.

Prisutvecklingen låg också över analytikernas prognoser om ett KPIF-utfall på 1,9 procent. Men eftersom både dansk och norsk inflation var något lägre än väntat i november hade nog marknaden börjat ställa in sig på en lite lägre siffra även i Sverige.

Det är kanske främst mot den bakgrunden de relativt starka, initiala reaktionerna på finansmarknaderna ska ställas. De korta marknadsräntorna har stigit med cirka 4 punkter och kronan har stärkts mot både euro och dollar. Mot euron handlas kronan nu till 9,92 efter att under tidiga morgonen åter varit över 10-kronorsstrecket. Det handlar dock fortfarande om en mycket svag krona i förhållande till konjunkturläget.

På Riksbanken är man nog ganska nöjda med inflationsutfallet i november. Det lättar på trycket mot banken och ökar sannolikheten för ett oförändrat penningpolitiskt besked den 19 december. Givet av inte ECB kommer med ett överraskande mjukt penningpolitiskt besked i nästa vecka så är det troliga scenariot att beskedet blir avslutade obligationsköp vid årsskiftet och en planerad första räntehöjning till sommaren 2018.

Samtidigt pekar prognoser mot att inflationen ska sjunka ner under inflationsmålet på 2 procent under de kommande månaderna och ligga kvar där under större delen av 2018. Ett osäkerhetsmoment i den prognosen är oljepriset som stigit och riskerar att fortsätta uppåt.