Det påstås ofta att superinvesteraren Warren Buffett inte investerar i teknologibolag. Det stämmer inte (Berkshire Hathaway äger aktier i bland annat Apple och IBM), men det finns likväl ett korn av sanning i påståendet. Innehaven utgör blott en mindre del av den totala portföljen.

Och än viktigare: de är väldigt selektiva och delar gemensam nämnare i att de båda är relativt ”grundläggande” i en teknologisk hierarki (därmed inte sagt enkla). Detta tarvar en lite längre förklaring. Teknologi omger oss nästan oavsett vad vi gör och vart vi är. Det utgör en sorts infrastruktur och i denna finns en hierarki med saker som måste finnas på plats i botten för att andra saker ska fungera. Ovanpå dessa lager av essentiell teknologi går det sedan att bygga upp mer eller mindre nödvändiga strukturer.

Ett bra exempel är sociala medier. De kommer i många former och några av dem har blivit vansinnigt framgångsrika. Men gemensamt för dem alla är det krävs en smartphone i botten för att de ska fungera och nå spridning. Ett annat exempel är hårdvara såsom tangentbord, hörlurar med mera. Det är inte de ”sexigaste” produkterna som finns, och har inte den där ”tio gånger pengarna potentialen” som det är frestande att se i exempelvis en apputveckling och motsvarande. Men vad denna grundläggande infrastruktur har istället är stabilitet. Oavsett vilken app som blir ”nästa stora grej” kan man vara säker på att den kommer att installeras på en Apple- eller Androidtelefon.

För de flesta investerare är det extremt svårt att förutse vilka småbolag som kommer att bli morgondagens stjärnor när det gäller mer esoteriska applikationer, och för mig som generalist utan specialkunskaper är det i princip omöjligt. I det perspektivet ger det, utan att ha någon empiri bakom, sannolikt en bättre avkastning att satsa på teknologi som inte är lika konkurrensutsatt, som har breda användningsområden osv. Det ger inte samma kortsiktiga potential, men inte heller lika hög risk.

Ett intressant exempel på vår svenska börs är framgångssagan Fingerprint Cards som låg i framkant med en hyggligt specialiserad teknologi: biometrisensorer. Snabbt tog bolaget en stor marknadsandel och frågan som de flesta ställde sig var hur länge kommer dessa sensorer att vara högteknologi och när nås punkten när det blir en stapelvara med tillhörande prisfall.

Optimisterna trodde den punkten låg långt borta och pessimisterna trodde att den var nära. Det visade sig vara tidigare än väntat och därtill är ett annat vanligt tech-fenomen på väg att sätta spår i marknaden: en alternativ teknologi dyker upp och hotar den befintliga. Nu handlar det om ansiktsigenkänning och i förlängningen ögonscanners som alternativ till fingeravtryck. Och plötsligt så ser marknadssituationen helt annorlunda ut.

Dessa förändringar sker i alla branscher, men oftast i väsentligt lägre tempo vilket ger redan dominanta aktörer mer tid att agera och det är sällan dylika revolutioner ses inom exempelvis bank, verkstad, skogsbranschen med flera. Men inom tech är det vardagsmat, något som aktieägarna i Fingerprint nu brottas med. Nu finns alternativa vägar framåt i just exemplet med Fingerprint Cards i och med förvärvet av Delta ID som är verksamt inom irisigenkänning så bolaget har hoppat på en ny utvecklingskurva.

Blickar man längre bak i historien finns givetvis massor med andra exempel på bolag som mer men ofta mindre framgångsrikt försökt att parera snabb teknikutveckling såsom nätverksbolagen och många fler.

Så en bra fråga som även tech-investerare och inte bara värdeinvesterare bör ställa sig är ”Vad skulle Warren ha gjort?” Missförstå mig rätt, jag är ingalunda negativ till investeringar i tech-bolag. Men jag är ödmjuk inför utmaningarna det innebär att navigera i en så snabbt föränderlig och komplex värld.

Så skulle jag leta bra aktier i sektorn skulle jag leta efter bolagen som står stadigt och arbetar med de teknologier som andra vilar på, som inte är lika utbytbara och därmed också har en chans att ge god avkastning under en lång tid, snarare än fenomenal avkastning under en kort.

Den här analysen publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 43 den 23 oktober. Läs mer om Börsveckan.