Sedan år 2000 har den internetrelaterade marknaden i Kina vuxit med 14 procent per år. Det är tydliga demografiska trender som driver på den utvecklingen, precis som i övriga världen.
Stadsboende kineser e-handlar och utför allt mer ärenden på internet, en utveckling som ser ut att hålla i sig. Den fortsatt stora inflyttningen från landsbygd till städerna förväntas driva på internetanvändningen ytterligare. Det spår den amerikanska konsultfirman McKinsey & Company i en rapport.
Konsultfirman spår att den starka årliga tillväxten förblir hög och att den kinesiska e-handel kommer att omsätta så mycket som 5 300 miljarder kronor år 2020. E-handeln omsatte 1 500 miljarder kronor 2012. Det motsvarar en förväntad tillväxt på 250 procent på 8 år.
Den starka tillväxten har skapat flera mycket framgångsrika kinesiska teknikbolag. De två största tar faktiskt plats på topp 10-listan över världens största teknikbolag. Det kinesiska internet konglomeratet Tencent Holdings är absolut störst.
Bland Tencents verksamheter märks förutom online-spel också sociala nätverk och e-handel. Bolaget har blivit utsedd till en av världens mest innovativa internetföretag av den ansedda konsultfirman Boston Consulting Group.
En annan snabbväxare är e-handelsbolaget Alibaba som skapades av grupp på 18 personer 1999, leddes av den tidigare engelskaläraren Jack Ma. Wallenbergarnas investmentbolag Investor var en av projektets tidigaste finansiärer.
Jack Ma grundare Alibaba
Idag spänner verksamheten från Alibabas e-handel till betaltjänstbolaget Alipay och andra finansiella tjänster. Bolaget värderas idag till otroliga 3 300 miljarder kronor.
För den som vill ta del av den kinesiska online-tillväxten, men inte vill köpa enskilda aktier, kan man med fördel investera i en portfölj av kinesiska internetbolag. Det kan vara ett bra sett att sprida risken i sin investering.
Det görs enkelt genom att köpa någon av de börshandlade fonderna Global X Nasdaq China Technology ETF (QQQC) eller Kraneshares China Internet ETF (KWEB).
Båda ETF:erna har utklassat tekniktunga Nasdaq sedan årsskiftet.
Men det skiljer mer än man kan tror mellan det två kinesiska internet-ETF:erna. Det vittnar också årets avkastning om. Den stora skillnaden beror på att de valt att skugga olika branschindex.
Krane Shares China Internet ETF (KWEB) investerar efter CSI Overseas China Internet Index. Ett index som består av ett 30-tal bolag. Företagen är verksamma inom programmering, internettjänster, detaljhandelstjänster, underhållning och mobilt internet.
Man har medvetet valt att utesluta hårdvarubolag. Vilket är den stora skillnaden mot det index som Global X Nasdaq China Technology ETF (QQQC) istället följer. Den andra skillnaden är storleken på bolagen. I CSI Overseas China Internet Index är huvuddelen av bolagen stora och medelstora bolag. Vilket i kinesiska mått innebär ett genomsnittligt börsvärde på svindlande 722 miljarder kronor.
I fonden ingår det för närvarande 33 innehav. Den absoluta majoriteten av bolagen, drygt 77 procent, är mjukvaru- och it-bolag. Det är ett stort hopp ner till den näst största sektor som är underhållningsbolag på knappt 7 procent.
Storbolagen utgör knappt 46 procent och medelstora bolag 38 procent. Huvuddelen är noterade på de kinesiska börserna (45 procent) av följt av Hongkong-börsen med knappt 32 procent. Resterande bolag är noterade på de amerikanskabörserna, som exempelvis Alibaba (NYSE) och Baidu (Nasdaq).
Förvaltningsavgiften i fonden är 0,72 procent. Likviditeten i fonden är mycket bra och skillnaden mellan köp- och säljkurs är liten. KWEB är den största och mest likvida börshandlade fonden för kinesiska internetbolag. Men det är en nischprodukt med en hög koncentration till icke-cykliskt internetbolag med relativt hög risk, vilket den höga värderingen (p/e 94 i snitt), och låga utdelningen vittnar om.
Global X Nasdaq China Technology ETF (QQQC) följer istället Nasdaq OMX China Technology Index. Det är ett något bredare index än det KWEB följer och innehåller flera sektorer inom hårdvaruproduktion. Indexet omfattar totalt ett 40-tal bolag.
QQQC investerar i 38 av dessa, den största delen består av medelstora bolag (omkring 50 procent). Storbolag utgör knappt 28 procent.
Fonden har en större del småbolagsinvesteringar än konkurrenten KWEB. Även här är mjukvaru- och it-bolag den största sektorn på 58 procent. Näst störst är hårdvarubolag inom data- och mobilindustri på 16 procent följt av halvledarbolag på 8 procent.
Hongkong-börsen är hemmaplan för 58 procent av bolagen följt av de kinesiska fastlandsbörserna på knappt 30 procent. Den sista delen av bolagen är noterade på de amerikanska börserna. De fem största innehaven väger tillsammans upp hela 37 procent av portföljen.
Förvaltningsavgiften i fonden är 0,65 procent. Fonden är liten med endast 110 miljoner kronor under förvaltning. Likviditeten är därför sämre än i konkurrenten KWEB och skillnaden mellan köp och säljkurs är ganska stor.
I år har QQQC avkastat sämre än KWEB. Men tror man på bättre utveckling för hårdvaru- och halvledarbolagen - som inte finns i KWEB, är ETF:en klart intressant.
Varken QQQC eller KWEB är lämpar sig för kortsiktig spekulation enligt hos. Här gäller långsiktighet för att väga upp för transaktionskostnaderna och ta vara på framtidspotentialen i sektorn.
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
