Yellen avgör dollarns öde

Börs Den amerikanska dollar har tappat rejält under loppet av 2017. Nyckeln till den framtida dollarutvecklingen finns hos den amerikanska centralbanken.

Trots en viss förstärkning under de allra senaste dagarna har den amerikanska dollarn tappat rejält under loppet av 2017. Den amerikanska centralbankens breda dollarindex har sjunkit med cirka 7 procent sedan årsskiftet.

Mot den svenska kronan har dollarrörelsen varit än mer dramatisk då kursen gått från runt 9,10 kronor per dollar till att i dagsläget handlas kring 8,18 kronor.

Den här dollarförsvagningen har givetvis ställt till en hel del besvär för svenska företag och investerare. Exempelvis förvinner större delen av en imponerande amerikansk börsuppgång - med ständigt nya börsrekord - när en svensk investerare räknar om avkastningen till svenska kronor.

Det finns flera skäl till att den amerikanska dollarn haft ett trögt 2017.

Trump-effekten

Ett sådant skäl är Trump-effekten. Den sätter dessutom årets dollarrörelse i lite perspektiv.

För backar vi bandet ett helt år tillbaka i tiden så stod dollarn i augusti i fjol kring 8,40 – 8,50 kronor och mot den bakgrunden är dagens dollarkurs knappast något uppseendeväckande. 2014 kostade dessutom en amerikansk dollar runt 6,50 kronor. Men mot slutet av 2016 skedde en dramatisk förändring i synen på den amerikanska dollarn.

Inför det amerikanska presidentvalet stärktes dollarn kraftigt. En uppgång som fick extra fart när Donald Trump valdes till ny president. Löfte om massiva ekonomisk-politiska stimulanser, stärkta humörindikatorer och en allt stramare arbetsmarknad bidrog till att dollarn lyfte rejält.

Till detta ska dessutom läggas att den amerikanska centralbanken påbörjat sina åtstramningar och risken fanns för att Donald Trumps stimulanser skulle tvinga banken att agera snabbare än man tidigare hade väntat sig. Som högst handlades dollarn kring 9,40 kronor.

Sedan dess har Donald Trump stött på patrull på ett antal politiska områden och de expansiva finansplanerna har hamnat i bakvattnet. Nu är den allmänna synen att stimulanserna kommer tidigast någon gång under nästa år och då i en väsentligt bantad form.

Behovet av penningpolitiska åtstramning har därmed minskat även om både konjunkturindikatorer och arbetsmarknad fortsatt att utvecklas väl. Den mer allmänna turbulensen kring det Trumpska presidentskapet har också sannolikt påverkat dollarn negativt. Samtidigt ska sägas att stigande geo-politisk oro i normalfallet gynnar dollarn.

Macron-effekten

Nästa steg i dollarnedgång kan spåras till valet av Emmanuel Macron till fransk president. Det handlar inte särskilt mycket om förväntningarna på hans presidentskap utan mest om att investerare i och med hans vinst kunde lägga oron för den politiska utvecklingen i EMU-området bakom sig.

Detta sammanföll dessutom med att konjunktursignalerna i EMU-området också blev bättre och att ECB så smått började antyda att man såg slutet på de massiva penningpolitiska stimulanserna. Så här är det kanske mer rättvist att, i alla fall delvis, tala om eurostyrka istället för dollarsvaghet. En eurostyrka som dessutom dragit den svenska kronan med sig. 

Men nu när euro/dollarkursen gått från runt 1,05 till 1,17 dollar per euro är det också troligt ett ECB börjar känna sig en aning obekväma med valutakursen. Inte minst som inflationen i utgångsläget ligger på låga 1,3 procent. 

Fed-effekten

En tredje faktor som påverkat dollarkursen negativ, framför allt under de senaste månaderna, är att inflationstakten i USA börjat sacka och sjönk till 1,6 procent i juni. Den låga inflationen anses försvåra Federal Reserves möjligheter att höja räntan ytterligare och sannolikheten för en ny räntehöjning redan under hösten har minskat väsentligt i takt med de låga inflationsutfallen.

Däremot fortsätter utvecklingen på arbetsmarknaden att imponera. Representanter för centralbanken fortsätter envist att hävda att gamla samband mellan låg arbetslöshet och stigande löner fortfarande gäller (Phillipskurvan), även om effekten den här gången kommer senare än väntat.

På valutamarknaden har man delvis tagit fasta på detta, vilket synts i de senaste dagarnas dollarförstärkning i samband med att starka arbetsmarknadsrapporter publicerats både gällande sysselsättning och antalet lediga platser. Den amerikanska arbetslösheten har numera sjunkit till 4,3 procent, vilket är den lägsta nivån sedan januari 2001.

Den svenska kronan har i sin tur fått lite extra skjuts uppåt av mycket starka tillväxtsiffror och en inflation som numera rör sig i trakterna av inflationsmålet på 2 procent.

Nyckeln till den framtida dollarutvecklingen tror vi, och många med oss, ligger i den amerikanska centralbankens agerande. Visserligen kommer både ECB och Riksbanken att göra försök att prata ner sina respektive valutakurser men det tror vi får små effekter så länge bankerna inte lägger handling bakom orden.

Däremot finns fortsatt en tydlig vilja hos Federal Reserve att fortsätta normalisera penningpolitiken även om man i första hand nu tycks rikta sina ansträngningar mot en försiktig bantning av den massiva obligationsportfölj som byggdes upp under krisåren.

Men skulle exempelvis den här fredagens inflationssiffra för juli överraska åt det högre hållet, eller i alla fall visa på att den nedåtgående trenden för inflationen bryts, kan det betyda att den negativa utvecklingen för den amerikanska dollarn hejdas.

Då finns komponenterna, i form av stram arbetsmarknad, hyggliga konjunkturindikatorer och stigande inflation, på plats för att Federal Reserve ska kunna börja kratta i manegen inför nästa räntehöjning.

Brasklappen får bli att ett lågt inflationsutfall snarare kan förstärka trenden med svagare dollar och att valutamarknaden dessutom har en tendens att driva den här formen av kursrörelser längre än vad som är motiverat utifrån fundamentala faktorer.  

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -