Att det är bra drag i svensk ekonomi fick vi ytterligare bekräftelse på när Konjunkturinstitutet (KI) på fredagsmorgonen publicerade sin uppdaterade prognos. BNP-tillväxten för i år justerades upp med 0,5 procentenheter till 3,0 procent och tillväxten 2018 väntas i sin tur landa på 2,2 procent.
Den kraftiga uppjusteringen för i år är delvis en följd av den mycket starka tillväxten under andra kvartalet då BNP-ökningen landade på hela 4,0 procent. Till det ska läggas att näringslivets investeringar, inklusive bostäder, utvecklas starkare än väntat. En robust tillväxt i omvärlden bidrar också till att KI ser positivt på tillväxten framöver. Bedömningen är att global BNP växer med 3,6 procent både 2017 0ch 2018.
Till följd av den höga tillväxten och starka arbetsmarknad som följer på detta så utvecklas även de offentliga finanserna bättre än väntat. Det bidrar till att det finns budgetutrymme för ofinansierade reformer på 12 miljarder för 2018. Denna siffra inkluderar dessutom inte de 5 miljarder kronor i skattehöjningar som regeringen sedan tidigare aviserat.
Mot bakgrund av det stökiga politiska läget och med risk för nedröstning i riksdagen vore det därför inte otänkbart att regeringen drar tillbaka delar av skatteförslagen. Att regeringen skulle göra en total reträtt från skattehöjningarna skulle nog kosta för mycket i politisk prestige.
Men allt är inte guld och gröna skogar i KI:s prognos. Ett stort och växande bekymmer är bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Den ligger nu på historiskt höga nivåer trots en arbetslöshet på närmare 7 procent. Det lägger hinder i vägen för företagen att expandera ytterligare och bidrar till att tillväxten kommer att dämpas framöver.
Dessutom kan man fråga sig hur den kraftiga kronförstärkning som skett kommer att påverka företagens investeringsvilja framöver. Det ska dock poängteras att den svenska kronan fortfarande betecknas som kraftigt undervärderad av de flesta valutaanalytiker.
Hög tillväxt och en tilltagande brist på arbetskraft kan tyckas vara mumma för en Riksbank som säkerligen vill ta några välbehövliga steg bort från den extrema penningpolitik som bedrivs och som därför hoppas på stigande inflation. Men här stöter banken på hinder, enligt KI:s bedömning.
De svaga löneökningar, det låga kostnadstrycket i övrigt, en fortsatt förstärkning av kronan och låga inflationsförväntningar talar, enligt KI, för att inflationen inte varaktigt når upp till inflationsmålet på 2 procent under 2017 och 2018. Den underliggande inflationen (KPIF), som är Riksbankens målvariabel, väntas landa på 1,9 procent i år och dämpas till 1,7 procent 2018.
Precis som i juni är därför KI:s bedömning att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan ända till hösten 2018. Riksbanken egen prognos är att räntan höjs på försommaren samma år.
